Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelaktiga bestämningar, såsom att biskopar och höga pre-
later skulle för framtiden tagas endast hland adeln» med del
enda undanlag, om någon borgerlig utmärkte sig genom en
särdeles lärdom, och att adeln erhöll öfver sina underlydande
och tjenare samma rättigheter, som ridderskapet i Slesvig
egde öfver sina, det vill troligen säga» hals och hand»
hvarom mera framdeles.
Under den föregående perioden hade elementerna till ett
blifvande borgarstånd ännu knappt hunnit hilda sig» oeh en-
dast de uppkommande gillena hade förskaffat sig någon bety-
denhet; i den närvarande utvecklade det sig småningom och
erhöll redan tidigt så mycken sjelfständighet, att det upp-
trädde genom sina ombud på riksdagarna såsom ett eget riks-
stånd. Första gången detta inträffade var på konung Abels
kröningsriksdag i Rocskilde år 12 ö O. Städerna bade redan
då vunnit den oafhängighct af dc omkringliggande häraderna,
hvar under de från början bade bör t, att de egde en egen lag-
skipning, utöfvad på de så kallade Bythingen, hvilkas upp-
komst räknas tillbaka ända till det 12:te århundradet. Under
loppet af det io:de uppstod i de större städerna äfven ett
By ra ad, och innan kort kom en ibland medlemmarne i delta
att under namn af Borgemester stå i spetsen för de Öf-
riga. Rådet ntsågs af och ibland borgarena, som alla voro i
hesittaing af både valrätt oeh valbarhet; men då gillena bil-
dades af de mest förmogne oeh ansedde hland invånarne, var
det likväl naturligt, både att dessa samfund skulle ntÖfva
stort inflytande på valen, ocli alt deras ledamöter sålunda äf-
ren skulle utgöra största antalet bland rådsledamöterne. Rå-
det hade att uppehålla ordningen i staden, förvalta penning-
medlen , fördela och uppbära skatterna o. s. v., men egde in-
gen dömande makt. Denna utöfvades nemligen i städerna af
borgarena sjelfva, likasom det skedde på landet af bönderna
genom Sandemænd och Nævninger, hvilka ungefär mot-
svarade den närvarande tidens jurymän. Sandemænd voro af
konungen pä lifstid nämnde domare och tillsattes blott p&
d utland och Fy en; Nævninger, hvilka utsågos dels för till-
fallet, dels för längre tid samt på olika sätt i särskilda pro-
vinser, såsom nedanföre skall Yisas, funuos deremot öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
