Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visar ingenting mot saken. Emellertid kom snart cn tid, da
Danmark sÖnderslets genom sa väl inre, som yttre fiender; dä
uppror ock konungamord hörde, snart sagd t, till ordningen
för dagen, och under denna blef för konungen ett strängare
ingripande i lagskipuingen både önskvardt och nödvändigt.
Det var under denna tid, som Sandcraændenc infördes på Jut-
land, och som Sven Grathe (•}• 1137), hvilken, såsom lands-
flyktig, uppehållit sig i Tyskland och blifvit bekant med detta
lands rättegång8satt, försökte införa en kunglig domsrätt. Nå-
got mer än hundrade år derefter gjorde konung Erik Glipping
på allmän riksdag (i Nyborg 127(5) ett förslag, att vid mål,
som rörde brottsliga anslag mot konungens eller hans gemåls
välfärd och ära, det skulle tillkomma konungen att utnämna
de tolf edgärdsmännen för den anklagade. Delta förslag blef
förkastadt; men ej många ar derefter (omkr. ur 1300) fanns
dock en kuuglig domstol (Retterlhing) redan upprättad; och
dermed konungens deltagande i den dömande makten mycket
förökadt. iläruti låg visserligen i sig sjelf ingenting ondt,
utan snarare motsatsen deraf; men det blef dock olyckligt till
sina följder, då, liksom i allmänhet större delen af konungens
makt, äfven den kungliga domsrätten snart föll i adelns och
rådets händer. Att det i Christopher II:s handfästning Lief
faststäldt, det inga saker skulle få upptagas vid Heltei thinget,
innan de först blifvit behandlade af underdomstolarne, gagnade
härvid folkfriheten lika litet, som det i samma handling gjorda
stadgandet oui tillåten appell från Retterthinget till rikets
allmänna sammankomst (Dannehof), emedan de privilegierade,
stånden då redan hadc böljat tillskansa sig ett öfvervägandc
inflytande hadc öfver thingen och riksdagarna. Det var ej
heller folket, som bestämde handfästningens innehåll.
livad härads- och landslhingen vidkommer, blefvo de t il t
naturen helt och hållet förändrade under fortgången af närva-
rande period, och äfven den lägsta lagskipuingen öfvergick \
adelns händer. Ur denna klass togos nämligen de kungliga
fogdarne, livilka det från gammalt tillhört att vara närvarande
vid- bäradsthiegen och der presidera. Dessa började snart all-
mänt att uppdraga thingsbestyret åt sina underordnade härads-
fogdar eller bäradsskrifvarc, hvilka utnämndes antingen af fog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
