Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En kort öfversigt öfver de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den sjelf, eller, om thingsstallet låg på adlig grund, af den
adlige godsherren. Del är sålunda ej merå konungen^ som
tillsätter tjenstemännen vid thingen; han kan blott afsätta dem
för begångna grofva felsteg, och likväl är den okunnige hä«
radsfogden en mycket myndigare man vid domstolen, än den
kunglige fogden någonsin varit. Han är, sedan hauüGMningéil
alltmer kringskurit Nævningernes och Sandemæildenes verit-*
ningskrets, i många saker ensam ‘domare, eller begagnar hani
bönderna blott såsom stumma bisittare vid sin doaiétoL De
vigtigare och mera vinstgifvande domare-platserna på lands«
thingen bekläddes vanligtvis af adelsmän och borde, enligt
Christian ll:s ingångna valkapitulation, alltid besättas med så~
dana; och härmed var sålunda hela den verkliga’rättsskipnie*
gen fråntagen folket och lagd i händerna på den privilégia-
rade klassen och dess substituter. Man bör nämligep^tiHilBi
ihågkomma, att, sedan nationen börjat represent^t^^Aflni
Riksrådet, i stället för förut genom Riksdagen, ä^ta^sppell
till ett Dannehof, der folket åtminstone till namnet skulle haft
något att säga, ej mera kunde komma i fråga. : v
Det är ofvanföre taladt om Vornedskapet och Hoveriet,
hvad dermed förstods, httru de uppkommit och att de i bör-
jan voro hvarken vidsträckta eller tryckande. 1 närvarande
tidrymd urartade de snart derhän, att genom deras förenade
inverkan den förut sjelfständiga och aktade allmogen fick pä
flera orter utbyta sin frihet mot lifegenskap och pft de öfriga
nedsänktes i det största armod ech elände. Det heter derom:
”från början af i&de seklet visar sig en bedröflig förändring
i bondeståndets ställning i allmänhet och landböndernas isyn-
nerhet, hvilken var förberedd och utvecklad i det näst före-
gående århundradet. Många sjelfegare hade blifvit landbönder,
och landbönderna i vissa delar af landet ofria eller vid god-
set fästade (stavnsbundne, vornede) oeh Hoveriet blef efter-
hand en beständigt tyngre och odrägligare börda. Vornedska-
pet bestod nu deri, att bonden betraktades såsom en del af
herremannens egendom och fiek derfére icke lemna det gods,
hvarest han blifvit född, utan godsegarens tillåtelse och mot
erläggande af en penningesumma. En sådan bonde var dess-
utom förpligtad att till bruk emottaga hvilken gård som helst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
