Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [45] Heising, A. Magdeburg, icke gemom Tilly förstördt, och Gustaf Adolf i Tyskland. Öfversättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursprungliga källor. Men dä detta arhet c och i allmänhet den
nyare historiska litteraturen är foga känd i Sverige, och Mag-
deburgs förstöring är ett historiskt faktum, som nästan hvarje
bildad svensk har inkemtat, och slutligen denna händelse sam-
manhänger med Sveriges historia, var det visseiligen ett gan-
ska länipligt förelag alt Öfversätta denna afhandling. Ett o-
rigligt historiskt begrepp hlifvgr derigenom rättad t, och rätt-
visa sent omsider bevisad åt en stor fiende. — Hvad beträffar
den andra afhandlingen, Gustaf Adolf i Tyskland, sa barden
ännu icke framlrädt i öfversattning. Förmodligen kommer den
att utgöra andra häftet, ty ett sådant är väl att förvänta, då
delta nu utkomna kallas på omslaget ”förra häftet”, ehuru
dessa ord icke finnas på sjelfva skriftens titelblad. Förordet
gifver tillkänna, alt afhandlingen om Gustaf Adolf ar ämnad
att skingra ”den äre-nimbus, som lutherska thcologer i flera
tyska länder tvenne århundraden igenom åt honom uppehållit.”
Man far se, huruvida detta kan komma att lyckas i någon
större mån.
Men, för att återkomma till Magdeburg och Tilly, hvil-
ken har då förstört Magdeburg, emedan Tilly icke gjort det?
Måhända Gustaf Adolf kallas Magdeburgs förstörarc, emedan
han icke undsatte staden? Ingalunda; delta är icke meningen,
ehuru den tyske författaren visserligen påstår, att Gustaf Adolf
kunnat frälsa staden, om han velat. Eller var det Tillys bar-
bariska troppar*, som förstörde staden emot sin fältherres vilja?
Kej långt derifrån; de bjelpte till alt släcka branden, och
Tilly höll tillräcklig ordning i sin här, så att ett sådant till-
tag icke kunde ske. Het var tvärtom Magdeburgarne sjelfvc,
som hrände upp sin stad, likasom Kyssarne uppbrände Moskau
1812. Det var det exalterade partiet i Magdeburg i förening
ined den svenske kommendanten, Falkenberg, som anlände
staden. Falkenberg var visserligen dödsskjuten innan eller åt-
minstone vid samma lid som branden började, men han hadc
förut uppmanat det nyssnämnda partiet att i yttersta stund
vidtaga en sådan förtvitlad åtgärd. Denna de öfvervunnes egen
ursinuighet, samt slumpen, förvirringen, som ar vanlig vid stora
städers eröfring med storm och slutligen en stark blåst, som
kringförde lågorna, dessa voro verkliga orsakerna till Magdeburgs
undergång. Tilly Önskade den icke, gret deröfver, berömde
sig icke deraf; Pappenheim lät antända tvenne hus för att der-
ifrån utjaga dem som försvarade dem, men han hrände ej flera
än dessa två, och blåsten uppkom först långt sednare på da-
gen. Konungen af Sverige här skulden omedelbarligen derföre.
att han icke undsatte staden. Detta är hufvudsumman af den
tyske författarens åsigl. Återstår att eftersinna, om han verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
