Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [45] Heising, A. Magdeburg, icke gemom Tilly förstördt, och Gustaf Adolf i Tyskland. Öfversättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen har rätt dernti. Dervid m& först anmärkas, att han nä-
stan blott fäster sig vid branden, men endast i förbigående
Tid alla öfriga skändligheter, som der begingos. Plundrandet,
mördandet, qvinnoskändandet hade väl Magdeburgarne icke
sjelfve ställt till. Allt detta måste falla Tillys krigare till
last. Det förnekas icke heller; förf. anmärker blott, att detta
var en Tanlig företeelse under Trettioårakriget, och Magde-
burgs öde i detta afseende detsamma, som många andra sta-
ders i Tyskland, och att ingen af de krigande makterna i detta
fall har särdeles mycket att förebrå sin fiende. Han tilläg-
ger, att de Yilda8te i Tillys här voro Valloner och Kroater,
de förre härstammade af ett genom långvariga krig forhärdadt
folk, de sednare en lemning af Wallensteins skaror, som voro
vildare än Tillys. Detta må nu vara; det är af mindre vjgk
Hufvudsaken blifver stadens uppbrännande, ty det var ,4m-
genom den förstördes. Plundringen och skräckscenerna’der-
under bevisa blott, att under Tillys befäl samma rysligheter
kunde begås, som under de öfriga fältherrarnes. A^t dessa
rysligheter begingos vid Magdeburg, faar ingen förn&at, och
det blifver dervid, att Tilly antingen tillät dem eller,ej för-
mådde hindra dem. I förra fallet förtjenar hans mildhet, i
sednare fallet krigstukten i hans armé ej mycket beröm.
Dock — vi återkomma dertill — han bör ej hårdare anklagas
för dessa rysligheter, än de, som förstörde Pasewalk och de^
som vid så många tillfällen misshandlade Tysklands folk. Till
branden, sjelfva den egentliga förstöringen, tillintetgöran-
det af Magdeburg, var han oskyldig. Ty, först och firtoat*
b vårföre skulle han förstöra Magdeburg? Låg detta IÄm
interesse? Långt derifrån; Magdeburg, eröfradt, var eh vig-
tig besittning, en stödjepunkt för hans krigsrörelser; Magde-
burg, förstördt, var en oktroj utan nytta och derjemte en
förträfflig anledning för Tillys och kejsarens fiender att brän-
märka bådas namn. Magdeburgs besittning var dessutom be-
stämd åt en kejserlig prins, crkehertig Leopold, och afsigten
kunde ej vara, att denne skulle herrska blott ofver. rykande
ruiner. Tilly kan ej misstänkas för en sådan enfaldighet, som
att glömma dessa förhållanden. Han kunde således ej vilja
förstöra Magdeburg.
Han har icke heller gjort det. Samtida underrättelser
och de, som äro något yngre än sjelfva händelsen, men dock
vida äldre än vår tid, omtala Magdeburgs brand mera såsom
en olyckshändelse, än såsom verkställd på Tillys befallning.
De förtälja, att de kejserliga soldaterna försökte att släcka
branden, hvilket dock icke bevisar någon ovanlig mensklighet,
enär lågorna just voro dem till hinder vid plundringen. Pap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
