Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Tham, W. Några ord om Svenska Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oü wtt sâJedes ej flbed säkerhet, eller ent med sanno-
l&ket, kau tillskrifva de tre första kristna konungahusen i
Sverige några mynt af inhemsk tillverkning, så är dock visst,
a^t aamma erd, som ander sednare tider brukades såsonå namn
f£twd* *k;jtøstft myntvärdet, nemligen Penning, denarius, åt-
nuaaåbdé^r denna sedoave latinska form, förekommer redan
(førnføi denna betydelse, vare sig att både hamn och mynt
åro af ailandsk* tysk och romersk härkomst, eller icke. Äf-
yenledés/tfrekoiuma samma högre myntbenämningar redan i
l&eArbaadradet och början af det 15:e, som sedermera,
thnrn nal knappt några mynt till dessa värden hlifvit slagna
ean laitder Folkungatiden. Dessa benämningar voro: Mark,
marca; öre, om, en åttondedels mark; örtog, solidus, ett
tredjedels öre, lika med åtta Penningar i Svea-land, sexton i
Göta-lancL Dels förekomma nemligen uttrycken ”mark-, öres* ,
örtogs- och pennings-land jord” såsom ego^mått; dels ”mark;
öm,- örtog penningar” (denariorum); i bredd med det’ sed-
nare förekomoior ”mark o. s: v. gängse mynt” (moneice usna*
Us)^oA dessa två sednare uttrycken finnas snart nog ej lika
betydande med ”mark silfver (m. argen ti”) *). Derjemte talas
oai. gntåttndskt eller gutniskt, och skånskt mynt**). — Allt
deåfca jridler om permbrefven från nämnda århundraden. Afven
tttWHM^agarne, som ock till en del höra till tiden före
Folknngsm, känna båda de nämnda uttrycken för jord-rymd
eller varde och för penningcvärde.
Eriks), eller ett torn, eHer en ros, eller en krona, eller ett 8« be-
teckna Stockholm; det sistnämnda tecknet kan ock gälla Sigtuna eller
Söderköping; A. betyder Vesterås (frosta), sednare äfven Åbo; G.
Calmar; L. Löd^e; O. Örebro; H. Malmö (danskt) m. m. Schröder.
*) Så förekomma i handlingar från 1085, 1133 och i!45, ehuru
visserligen rörande Skåne, bredvid andra mansus och curia, afven
marea, ora och solidus, såsom mått för jordegendom eller skyld af jord;
i 164 i Götaland, 2 marece, såsom lika med 48 solidi; 1208, marca
bonorum denariorum; 1217, marca argenti och marca monetæ usualis i
motsats mot hvarandra. Sv. Dipl. 3V:is 26, 28, 34, 51,134 och 155.
**) År 1163, i en handling, som rörer Gottland, talas om marca
monetæ illius provindes; 1238, i en som angår Skåne, om mareo, ora,
ocb solidus denariorum Scanensium, Sv. Diph N:is 48 och 501*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
