Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Tham, W. Några ord om Svenska Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hed Folkungarne vidtager det första med säkerhet kända
mynt af verkligen inbemsk art. Det är utmärkt genom dub-
bel stämpel, ocb bär vanligen å ena sidan Riks- eller Svea-
vapnet, tre kronor, med något stadsmärke emellan dem, på
den andra sidan konungafamiljens eget, sedermera Göta rikes
vapen, ett lejon öfver tre strömmar. Vid samma tid börjar
man ock att i haudlingarne finna uttrycken "vårt mynt”,
"svenskt mynt”, ”svenska penningar”*); men derjemte före-
kommer fortfarande gutniskt mynt, mestadels kopparhaltigt,
äfvensom Jianseatiskt eller annat tyskt, flandriskt, engelskt**)
o. s. v. Af tyskt ursprung voro sannolikt de från denna
period kända örnavingarne, ett stadsmynt, som bär den ty-
ska rik8Örnen ***).
Folkungarnes inhemska mynt synas hafva varit jemna De-
narier, och på sin tid utgjort den bekanta koppskatten till
St. Peterakyrkan i Rom. Något högre mynt har väl svårli-
gen blifvit slaget under denna dynasti; men lägre myntbenäm-
ningar förekomma, de samma som förr, dock ej utan afvikel-
8er i afseende på inbördes värde •{*). Den ofta förekommande
motsatsen mellan ”mark fint” (puri argenti) och ”mark wägt”,
visar att myntets inre halt försämrades. — Skillnaden mellan
*) Ar I2Ö7 förekommer dcnarius nostrcc monetoe; 1281, marca
denariorum Suetice monctœ. Sv. Dipl. N:ig 445 och 729.
*♦) Ar 1267, i en handling, som angår Lund och Roeskilde, och
1272 i en, som rörer Småland,* förekommer marcha sterlingorum; från
1282 finnes en lika märkvärdig som vidlöftig redogörelse för en upp-
börd till kyrkliga ändamål, hvilken visar, efter kvilken kurs svenskt,
danskt, ”revalskt eller slaviskt7’ mynt, florener och sterlingsmynt bru-
kade utvexlas mot hvart annat. Sv. Dipl. N:is 859, 559 och 743.
***) De nämnas i Bikanget till Vestgötalagen, såsom i värde mot-
svarande 18 götiska penningar. Dersammastädes förekomma ”Erpennin-
gnr” (kopparpenningar), hvarmed Schröder anser det kopparhaltiga
gutuiska myntet betecknas; och ”Penningar blå”, som han anser vara
tyska Bleckmiinze, från hvilka namnet Bractca öfvergått till våra; af
ordställningen vill dock synas, som båda uttrycken, Erpenningar och
Penningar blå, vore synonyma. Det ena betecknar metallen, det andra
färgen. Jfr Glossarium till Collins och Schlyters upplaga af West-
Göta-lagen.
f) Så sägés, i en handling från Östergötland af 1271, en solidus
gälla 12 denarii. Sv. Dipl. N:o 549. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
