Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter finna någon, som ville ingå äktenskap med henne, om
hon också var utmärkt för skönhet, rikedom och börd.
(Taciti Germania). Den fruktan och dyrkan, med hvilken den
germaniska ynglingen betraktade sin tillämnade brud, blef
tillgifvenhet och vördnad hos mannen mot herrskarinnan öfver
hans hus, som äfven delade hans mödor. Den gifta qvinnan
bibehöll den ställning i samhället, som kärleken redan gifvit
den unga flickan. ”Ingen”, säger den romerska författaren,
”vågade då göra sig löjlig öfver det heliga äktenskapet eller
kalla ett brott mot dess lagar för ett försök att följa med
sin tid. Den germaniska qvinnan, sedan hon engång varit
gift, försökte sällan att ingå någon ny förening, utan
fortsatte, hedrad och ärad såsom enka, att förestå och styra sin
aflidne mans efterlemnade familj. Vanan att sålunda förvandla
sinnligheten till högre och ädlare känslor samt dessa qvinnors
enkla, enfaldiga, dygdiga och stilla seder, gåfvo dem den höga
plats i samhället, som det vackra könet alltid innebar, då
det utmärker sig genom ett värdigt uppförande, men
hvarifrån det nödgas nedstiga under tidehvarf eller i länder, böjda
för lättsinniga njutningar. Öfverinseendet af de husliga
förhållandena ålåg de germaniska qvinnorna, och männen
blandade sig sällan deruti, utom då de genom ålder eller
sjukdom voro oförmögna att föra vapen. De skulle deremot
deltaga i stammarnas öfverläggningar och hedrades med de
presterliga befattningarna. Men qvinnornas inflytande inom en
germanisk stam oeh deras åliggande under striden, kunna bäst
fattas genom Taciti ord. ”Germanerne hemta sitt mod
förnämligast deraf, att deras slagtordning icke ordnas af
tillfället, utan emedan en hel slägt eller klass jemte dess
underhafvande alltid fäktar tillsammans. Deras mest älskade barn
och dyrbarheter föras i närheten och derifrån höras
qvinnornas rop och barnens gråt, hvilka hvarje kämpe anser såsom
heliga vittnen, hvilkas beröm han högst uppskattar. Den, som
blifvit sårad, söker hjelp hos sin moder eller hustru, hvilka
icke tveka att räkna såren och suga upp blodet. Qvinnorna
föra förfriskningar till dem, som äro invecklade i striden, och
uppmuntra dem med böner. Man berättar att krigshärar, som
kommit i oordning och ämnat fly, börjat striden ånyo på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
