Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad som uigör cn stor, at* Fryxell redan lofordad, för-
tjen8t hos hr H. är, att han höjt sig| öfver det synnerligen
hos andlige män vanliga historiska förkättrandet af katholicis-
men och obetingade lofsjungandet af den föga uppbyggliga re-
formationsepoken i Sverige. Man erinre sig t. ex. allt hvad
som i sådan anda, ännu i våra dagar, vid festerna 1817, 1850,
1854 basunats! Hr H. deltager ej i dessa fåkunnighelens
axelryckningar öfver det ”påviska mörkret” eller dess krystade
ordsvall öfver det förmenta, med ens uppflammande, klarsträ-
iande ljuset; han ser förhållandena obeslöjad t och säger rent
ut, att ”de fleste presters hela omvändelse bestod deruti, att
de logo sig hustrur’ *). Om katholska tidehvarfvet i Sverige
ha vi haft tillfälle att orda uti den i föregående häften af
Frey införda recensionen öfver Sveriges sköna Litteratur af
Wieselgren. Hela rcformationstidelivarfvet var hos oss i kul-
turhistoriskt afseende sa godt som stationärt, ja! i åtskilligt till
och med reaktionärt, oeh Geijer (III. 84) anser medeltiden här
i Sverige ej bafva upphört förr än med Gustaf Adolfs tide-
hvarf, hvilket ”utgör den egentliga öfvergången” till nyare ti-
dens Svea **). Och så är det väl i sjelfva verket. Mau plä-
gar göra ett undantag för Gustaf l:s tid; men utan allt skäl:
han lemnade vid sin död landet ingalunda i den bästa belä-
genhet. ”Riket var styckadt, religionen tvetydig , styrelsever-
ket titan stadga, mörker i alla stund 9 o ordning ar fas tvnxne vid
sjelfva rikskroppen", anmärker Nordin ***). Allra minst må
detta tidehvarf prisas för ljusets och bildningens framsteg. ”1
Sverige bände”, säger Nordin*}*), ”hvad man ej skulle tro, att
religion sändring en utsläckte i lärdom och vitterhet de svaga
gnistor, som förut hunnit sprida sig. Undervisningen, som
inbemtades hos kanikerne vid domkapitlen och i vissa kloster,
måste upphöra med dessa inrättningar. Upsala Akademi ned-
lades i sjelfva verket; b varefter några svaga skolor i vissa slä-
der försågo landet med embetsman i andliga och verldaliga
stånden”. Det var först Johan III, som ”vände sig till läro-
verkets upphjelpande” *}**{*), och ej utan framgång *}**} *{*). Under
*) Man vore frestad att tro, det kr H. här syftade på Erasrai Ro-
ter od a mi yttrande: ”Duo tantum quærunt, ce ns um et uxorem.”
**) Anmärkningen är f5rut gjord af Bergfalk (Skandia VI. 69.)
***) Minnen öfver namnkunnige svenske män, I. 48.
f) A. st. I. 167. Jfr äfven Geijer II. 940.
ff) Nordin, a. st. I. 158.
fff) Det till Stockholm från Upsala af Johan flyttade universitetet
fSrtjenar x sådant afseende att nämnas. Joh. Skytte förvånade vid fem-
ton åra ålder både in- och utländska vetenskapsmän med sin der inkem-
tade lärdom och vågade ådertonårig en filosofisk strid i Frankfurt am
Main emot en af tidens lärde. Genom sina lärare Glaus Martini oeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
