Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AM
liturgiska stridigheterna, säger Nordin dersammastädes, ”se vi
skrifter utgifna, hvilka i stil och styrka vida höja sig öfver
allt hvad föregående tider hade åstadkommit.” Johan var ock
”den förste konung” i Sverige, hvilken ”utmärkte sig för
byggnadskonstens upphjelpande” * *). Till mänga bildningens
frukter, mognande under Carl IX och Gustaf Adolf, voro fröen
sådda under Johans tid. Det var nu mera icke, såsom under
Gustaf l:s tid, konungahuset och dess allratrognaste, som nä-
stan uteslutande fingo tillegna sig och till sina fördelar be-
gagna ”prentet” och ljuset; ”hvem skådar Gustaf Adolf i hans
odödlighet och icke ser honom tillika inrymma alla de
store män, som lifvade af hans dygd, deltogo i hans värf
och gemensamt med honom helgade åt riket sitt hjerta och
sin tjenst?”**) Och — ”när vi med skäl berömma Carl IX
och Gustaf Adolf, att de införde ordning i riksstyrelsen, böra
vi tillika göra påföljande förmyndareregering den rättvisa, att
skickligt folk då mera, än någon annan tid, tillskapades, upp-
söktes och muntrades”***). Så emanciperades genom bildnin-
gens befrämjande de ofrälse stånden; och nästföljande förmyn-
dareregering — äfven med stora förtjenster om bildningen —
kom på afvagar genom glömskan eller blundandet för de uya
krafter, dess föregångare uppkallat. Envåldskungen begagnade
sig slugt af de händigaste; till dess både frälse och ofrälse
förmågor voro öfverflödiga i Sverige •}*). Ändtligen med fri«?
betens återvinnande inträffar islossningen i vår bildning och lit-
teratur (1718 —1772), hvilken epok ingen ännu gjort så full-
ständig rättvisa, som Wieselgren *{**{*).
Vi ha lemnat grunddragen till Sveriges bildningshistoria.
Deri finnes ingen plats för Gustaf 1, åt hvars minne man i
detta afseende så ofta fordrar uteslutande eller främsta hyll-
ningen.
Kenicius hade han redan tidigt inhemtat den mot skolasticismen fiendt-
liga ramistiska filosofien, som omkring 1570 fördes till Sverige af O-
laus Nicolai Nericius (jfr Hammarskölds Philos. Studium sid. 45). Utom
Skytte ”danades många utmärkte män vid det nya lärosätet i hufvud-
etaden”, enligt Svenska Akad. Handl, från 1796, VI. 358.
*) Nordin, a. st. II. 6. 920.
**) Nordin, a. st. II. 74.
***) Nordin, a. st. II. 86.
-[*) ”Vapenstyrkan herrskade och civila förtjensten aktades ringa;
helst rättvisa och billighet, hvilka alltid utgöra den sannaste bildning,
hos dem, som dessa tider (enväldets) bragte upp, äro i synbart af-
tagende.” Geijer, Litteraturbladet 1838, sid. 37.
"HO I den nyligen utkomna fjerde delen af Sveriges sköna Lit-
teratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
