Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och h/illct undanrödja de stötestenar, som på denna vag möta;
men det blir alltid ett fel af efterveriden, om den glömmet*
alt sätta sanningen i sin dag, så snart dess åskådande kan
fördragas. Härförulan skola efterkommande döma förtjensten
efter det begrepp, som sakernas sviksamma lopp gifver vid
handen. Och att hafva lyckats betyder allt för ofta i Sve-
riges historia att bafva haft rätt. Men om man ville mäta
Pompeji värde efter Caesars lycka, så skulle man ju hylla slum-
pens makt och neka stora själar att hemta äran af sin egeji
styrka. Andra nationer ha varit nog lyckliga alt se utländska
häfdatccknare utreda de tidehvarf, som infödde, af fruktan for
maktens vilja eller mängdens fördomar, ej velat eller vågat
skildra; och derigenom har ett nytt ljus och ett rättvisare
omdöme fallit öfver de män, som hufvudsakligen bidragit till
staternas tillväxt, bibehållande eller förderf. Sverige deremof;
utan att njuta förmonen af ett så upplysande biträde vid skildran-
det af dess öden, bar varit stäugdt inom den hårda nödvän-
digheten att följa de omogna domar, dem väld och räddhoga
förestafvat en samtid och dem man funnit nödigt att en annan
iid lika obilligt förbyta, på det man ej målte synas tadla hvad
som kunde ega likhet hos dem, som vid det sednare tillfället
utöfvade högsta makten. Så blef det t. ex. en mode i Gu-
staf I:s hof att dyrka Carl Knutssons namn, ehuru han af sin
samtid var livarken trodd eller älskad; och ifrån den tiden ha
skriflställarne efter hvarandra täflat att förhöja hans herom,
livar till handlingarna tyckas gifva ringa anledning; till dess
slutligen Lagerbring satte kronan på verket. Hade Gustaf III
haft nog ledighet samt funnit tillräckligt af skickliga och vil-
liga händer; så hade han troligen, till förmon för politiken och
theatern; förbryllat hela vår historia, och härfvan hade blifvit
så mycket svårare att reda, som denne konung — en af de
störste skrymtare, verldshistorien känner — gerna lät sig sjelf
behaga i rosandet af män, sådana som Engelbreckt och Gustaf
Wasa (naturligtvis i egenskap af på en gång befriare från ut-
ländskt ok och förment demokrat) samt i ett förstulet klan-
kande på Carl XI *).
Med hr H:s korta teckning af unionstiden bekänna vi oss
ej tillfredsställda; ehuru han visserligen följer de allmännaste
åsigterna. Denna tid är likväl en af de mest missfSrsmfer I * 8
*) Man lät den ”aristokratiska” unionstiden motsvara den ”aristo-
kratiska” frihetstiden samt så väl Gustaf I som Gustaf III vara dea
8. k. ursprungliga svenska författningens återställare. I denna syftniag
skrefvos, med Gustaf I!I:s goda minne, Schönbergs bref om det sven-
ska regeringssättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
