Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fullkomligt instämma vi uti Hr H:s yttrande sid. lo:
"’Denna kathulska tid är visserligen icke att prisa; men vid
öfvergängen frän den till lutheranismen ausägs som en skyl-
dighet att om den säga mera ondt än den kanske fortjente;
och detta liar bibehållit sig till våra tider. Det
fanns visserligen då som nu många i andeliga ståndet, som ej
bort tillhöra det; men, för att vara rättvis, måste man ock
erkänna, det flere bland katholska presterskapet egde den äd-
laste karakter.” Likväl måste vi reservera oss, i fall det är
förf:s mening, som likväl ej är tydligt uttryckt, att bärifrån
undantaga erkebiskop Jakob Ulfsson, Stures vän och som,
efter ett missförstånd, återknöt vänskapen med honom, enligt
Joh. Magni vackra berättelse. Vi få ej döma denne man efter
den låga otacksamhet, Gustaf I visade honom och många an-
dra*); icke heller missförstå hans ingripande i veridsliga åren-
der, ty kyrkans organisation var då så långt framskriden
framom statens, som nyss uppspirat ur sitt frö och hvars
späda stängel hehöfde stöd vid ekens stam, att alla kyrkans
förnämste tillika måste vara statens funktionärer. Om Förf.
vill såga, att katholieismen stupade på prelaternas inblandning
i verldsliga värf, så skulle väl ock protestantiska kyrkan falla
genom Hudbeckii, Terseri, Benzelii, VVallqvists, Nordins m.
fl.s ofta berömda kraftyttringar. Måhända alt så sker; men
låtom oss då ej hålla själamessa endast for den förra!
Om unionstidens ”aristokrati” åter gäller visserligen det
bekanta uttrycket: ”aristokrater äro vi alla.” Afven Engelbrekt
hade visserligen många ”aristokratiska” och än mer ”prelaten-
siska” beröringar. Det var ”med bifall af adeln”, som han ef-
tergaf en tredjedel af utlagorna. Han anses af många sjelf
vara af adlig börd och hadc blifvit uppfostrad ”i stora herrars
bof.” Riksrådet och riddaren Broder Svensson, Erik Puke m.
fl. adlige herrar voro i ett fast förbund med honom ; likaledes
flere prelater, t. ex. biskopen i Linköping, till hvilken han
die Interessen des Klerus und des Adels den Interessen des Staates
gegenüber aufrecht zu erhalten und zu vertheidigen. Schweden setzt iç
seine mehr als dreissigjäbrige Regierung sein goldenes Zeitalter.” Ab
ven den katholske erkebiskopen Johannes Magnus vidgår, att under
Stare herskade i tretio år ”civium concordia maxima, legum obser-
vantia summa, eum negociatoribus fidele atque incorruptum commercium«
Omne regnum videbatur divine manu bcncdictum.” Metropol. Ecc!»
Ups. V. 108. Hvar har man nu den rysliga ”aristokraternas” och
”prælaternes hydra”, som förstörde landet? Den synes ej till. Men
ktonngens väntade återkomst gjorde slut på lugnet samt födde åter
kif och oredor«
**) Theiner, I. 184, 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
