Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männa, som p/i klassval, bygga ett antagligt*) förslag; men
han tror, att det evinnerliga förblandandet af ”stånd” ocb
”partier” är ett nonsens, ocb att ”partier” komina att finnas
sä länge verlden står, samt att, der de icke finnas, snarare
despotism och politisk träldom är förbanden, än frihetens
mognade frukt. I en verld, der budet: ”älska din nästa så-
som dig sjelf”, är den svårast uppfyllda lagen, der skola all-
tid finnas ämnen till kif ocb skilda syften ocb torde bestämda
8fåndsqvalifikationer till och med förekomma många tvister.
Rec. förenar sig derfore i detta afseende med , hvad Franzén
yttrat**): ”En motstötning af olika öfvertygelser, om de än
till någon del skulle bestämmas af ensidiga hänseenden, ut-
göra likväl kelsan ocb lifvet af en stat: liksom i hela natu-
ren, blott igenom motsatta krafters strid, jemnvigt och ord-
ning och lugn åstadkommas. Ett ståndsnit, som tillika är
nit för fäderneslandet, som ej skrider öfver gränsorna af lag
ocb rätt, eller utbryter emot personer, torde snarare förtjena
bifall än tadel.”
Må man således ej obetingadt lasta unionstiden endast för
”partierna” ocb ”ståndsnitet.” Många krafter samverkade till
elt i allmänhet ofördelaktigt resultat, och på regeringarnes
räkning får man väl föra största skulden, om man betänker,
att Sturarnes tid så helt ocb hållet afbryter mot det öfriga
ocb är en af Sveriges lyckligaste, ehuru de ej voro utrustade
med konungslig öfverköghet, som under mörkare tiders makt-
lystnad är dubbelt tryckande. Härtill kommer ock det upp-
blossande, olyckliga, gamla nationalhatet mellan Sverige och
Danmark, som genom en rad af illvilliga och okloka regenter
än mer befordrades***). Engelbrekt kallade dem, han Öfver-
lefde, ”Tyranner.”
*) Likväl undanbedjas då alla slags kungliga pärer eller hofmä-
stare. — Om en insigtsfull man af erkänd redlighet ocb parti frihet
•amt skild från alla biafsigter finge uppgöra ett förslag, skulle det
troligen mycket lättare antagas, än det som tillkommit genom voterte»
gar och tydliga partiintriger i utskott eller komiteer, hvilket blott re-
tar till motsatta partiansträngningar. Man kunde jn utsätta särskilda
pris för omsorgsfulla förslag, grundade dels på allmänna, dels på klass»
yal, så skulle troligen derigenom frågan inom kort föras närmare Sia
lösning, hvilken den troligen aldrig hinner på förut försöktå vågar.
**) Äreminne öfver Joh. Skytte i Sv. Akad. Handl.
**•) Theiner: Schweden und seine Stellung zum heiligen Stakl, I.
128. Sten Sture d. ä. visade, huru en ädel styrelse befrämjar på ea
gång alla intressens och det helås bästa. Den skarpsyiife och ttklaag-
fulle Theiner, som, ehuru ifrig katholik, likväl opartiskt yttrar sk
erkebiskop Trolle, att han ”nichts als den Glane des eigenes Ge-
schlechtes sah und nicht var der Mann, der von edler Aussöhnung etwas
wissen wollte”, säger deremot, att Sture ”wusste auf eine edle Weise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
