Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
”omåttligt begär efter ära och beröm och förändringar.” Jo-
hannis skrifter redigerades af hans broder Olaus Magnus, som
varit Laurentii medbroder vid Strengnäs domkapitel,
Samma år som Laurentius Andrex såsom kansler ställdes
vid konung Gustafs sida och började leda konungens steg till
kyrkans reform, fick biskop Brask underrättelse om Olai kät-
terska läror i Strengnäs. Decanus derstädes, doktor Nils, hade
tillsändt honom några satser, hvilka blifvit antecknade från
Olai predikningar: Ifrån denna tid börjar striden mellan erke-
djeknen och kanslern, sjelf en kyrkans beclat, och biskopen i
Linköping. Äfven denne hade tillbragt sju år af sin ungdom
i Rom, men hade icke derigenom blifvit skakad i sin tro på
Romerska kyrkans bestånd. Han var en af desse män utan
djupsinnighet och omfattande bildning, men med en temligen
skarp omdömeskraft, riktad på omedelbar handling, som sky
hvarje tvifvel om den bestående ordningens rätt, emedan detta
tvifvel förlamar den friska handlingen, störer ett ur klart
medvetna grunder och för klart medvetna syften bestämdt
görande och låtande. I afseende på kyrkans strider hade han
för den nya lärans förkastelse ett enda hufvudsakligt skäl:
den påfviska kyrkans sanning var en gång för alla en afgjord
sak; att tvifla derpå var redan ett brott. 1 afseende på bor-
gerliga samhället var hans grundsats, att ”vårt rikes frihet
bänger på kyrkan och ridderskapet, ithy att allmogen skall
alltid lika göra sin årliga skatt, gästning och dagsverke; ty
konungens skatt och ingäld bör-icke minskas. Och fly när
kyrkan och ridderskapet ej Bjäre sin SÖ frihet på sina
bönder, är här ingen frihet taga.” S
För styrkan och framgången af hans motstånd emot den
nya läran ställde sig flere sale. Ett var den genom konung
Kristian den omilde och erkebiskop Trolle föranledda för-
virringen. Brask älskade fäderneslandets och kyrkans: frihet,
i den mening vi nyss sett honom förklara denna frihet. "Denna
kärlek förband honom med Gustafs, befriarens, sak. Men
denna förbindelse försvagade honom i motståndet emot de
- män, som njöto konungens beskydd. — Ett annat hinder var
bristen på sedlig renhet och styrka i handlingssätt och syften:
Det var detta jesuitismens frö, som länge Svd inom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
