Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
nen äre förvarade af föreläsningsverksamhet derstädes på 1480-
talet, sedan nästan försvinna de. Sjelfva saknaden af underrättelser
om universitetet tyckes vara ett bevis, att det snart upphört
att mera än till namnet finnas. Få eller inga lärare omtalas, ingen
enda man framstår såsom dess lärjunge, intet ord förekommer
derom, att detta universitet öfvat sin rätt att. promovera. De
svenske män, som sökte lärd bildning, begåfvo sig till ut-
ländska universiteter, och till de närmaste så fort sådana I
norra Tyskland uppstodo: af alla, som före och vid början
af konung Gustafs tid hade förvärfvat akademisk lärdomsgrad,
förmäles ingen enda hafva förvärfvat den i Upsala: universi-
tetets privilegier äro dess enda minne. Icke heller känna vi
det ringaste om inkomster, om hvilka dock borde vara be-
kant, hvadan de kommit, och bvart de tagit vägen.
Är vår förmodan riktig, att ifrån dess första stiftelse
universitetet icke hade inkomster eller lärare utom ERA ka-
pitel, så är orsaken dertill, att denna inrättning dog så snart
efter dess födelse, lätt förklarad af erhebiskö pares ständiga
inveckling ; de nästan oafbrutna borgerliga striderna, hvilken
äfven för kapitlet medförde mycket bekymmer och oro, eller
af kapitlets oförmåga eller ovilja att uppehålla undervisningen.
Gustaf I upplöste ieke universitetet. Hans fel skulle då
blifva att icke hafva upprättat ett sådant. Derföre klandrades
han ock i sin lifstid både in- och utländes. Men när man
besinnar de strider, han hade alt kämpa de första tjugo åren,
den nybildning, ban måste gifva åt kyrkan, det förköjda
kraf på bildning, kyrkans och statens omedelbara tjenst nu
hade, och som till denna tjenst genast kallade alla landets
andeliga krafter, och lägger man dertill, att han skulle, åt-
minstone till. mesta delen nystifta, icke ombilda ett universitet
inom sitt fädernesland, så tvekar man icke att godkänna de
ursäkter, konungen sjelf för sig anförer”). Att fordra att han
skulle göra allt, och icke efter långvarig strid och verksam-
het tröttna, är ock att af honom fordra en större storhet,
än mensklighetens häfder vanligen bevittna äfven om dess ut-
Xx) Se hans bref till Nils Månsson d. £ Aug. 1538 i Thyselii
Handl. till Sv. reformationshist. I, 101 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
