Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
märktaste män. — Den första begynnelsen af universitetets
verksamhet efter konung Gustafs tid ligger, åtminstone ännu,
i mörker. Den börjar synas under de få åren, Erik XIV satt
på thronen, och ovisst kan vara, om den icke går tillbaka till
Gustafs sednare regeringstid 3. :
Men huru behandlade konung Gustaf de skolor, som fun-
nos ’ vid alla domkapitel, och klosterskolorna? Vid verkstäl-
landet af den år 1327 beslutna reduktionen synes en allmän
regel hafva legat till grund, ehuru många undantag skedde.
Den indragna tionden ingick i kronans upphörd; ränteklostren
lemnades i förläning till riddersmän, blefvo kronogods. Tigge-
klostren förvan.:lades till bospitaler. Domkyrkornas kanonier
anslogos dels till skolväsendet, dels åt studerande hemma el-
ler vid utländska universiteter, dels slutligen till löner i ko-
nungens kansli, de enda emhelsmannaplatser utom kyrkan, för
hvilka lärd bildning fordrades , och hvilka äfven förut ofta in-
nebådes at kaniker med bibehållande af deras prebenden.
Domkyrkoskolorna blefvo icke upplösta. I konungens för-
sta föreningar med domkapitlen efter Vesterås recess ingick
förbindelsen att uppehå ålla skolan, ofta gjordes särskilda anslag
för skolmästaren, mötesbeslutet i Örebro 1529 förutsätter de-
ras fortfarande tillvaro, konungen begärde tid efter. annan att
ifrån dessa skolor skicklige män skulle lemnas till hans kansli,
och Laurentius Andrex uppmanar lill vaksam omsorg om-sko-
Jorna. Många konungens bref finnas ock, som anordna underhåll
för studerande vid utländska akademier i theologi, lagfarenhet,
mediecein m. m., och då bevis förekomma, att sådana anslag äf-
ven varit gifna åt män, om hvilka i de officiella bandlingar,
som i riksarkivet förvaras, intet förekommer, så synas dessa
anslag hafva varit flera än man känner. Från och med år
1529 "promoverades till filosofie magistrar vid Wittenbergs
universitet tjugufyra svenske män. före Gustaf I:s död.
De skolor, som funnos vid klostren, måste naturligtvis
med dessa försvinna, helst som de icke hade någon bestämd
+) Månne Messenii uppgift (Scond. illustr. 5, 86) och Hvitfeldts
(Krön. s. 1512), att konungen år 1540 förnyade Upsala An ipren
är tagen helt och hållet ur luften?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
