Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
inom Gustaf I:s och Erik XIV:s regering, mottagit lärd bild-
ning. Ett icke ringa antal af kyrkans män i början af Johan
II:s tid utmärka sig genom stor lärdom. Och dessa frukter af
Gustaf I:s dagar vittna, att konungen ej nedtryckte sitt folks -
odling. |
År 1539 inkom till Sverige G. Norman ifrån Tyskland,
förordad af Luther och Melanehtbon, ämnad till prins Eriks
lärare , snart äfven brukad i kyrkans och statens vigtigare an-
gelägenheter. Året förut hade hitkommit tyske äfventyraren
Peutinger eller v. Pyhy. Desse män, och icke minst den sist-
nämnde, vunno konungens förtroende: IHonungen synes redan
hafva börjat blifva "missnöjd med sin förnämsta rådgifvare i
kyrkoreformationens angelägenheter; Laurentius Andrer, hvil-
ken ock stundom ville tillbakahålla honom, då han alltför raskt
ingrep. i kyrkans bestående: författning. Redan 1350 förekom-
ma yttranden af Laurentius, som förråda missbelåtenhet med
konungens dröjsmål att dels insätta erkebiskop i Upsala, dels
låta viga de redan valda biskoparna. Den enda ursäkt han
derföre fann, var den förmodan, att konungen ville afvakta
utgången af tyska protestanternas öde vid riksdagen i Augs-
burg. Och ännu mera måste Olaus Petri, bvilkens mod alltid
förblef en ynglings öfvermod, och som aldrig lärde att styra
och hejda sig sjelf; ofta blifva honom. besvärlig. Rommo så
de begge utländningarne,; och funno allting förvändt inom lan-
det. Kyrkoförbättringen hade ingen väg bunnit, utan borde vida
allvarligare och grundligare företagas, och statsförvaltningen in-
rättas på helt annat sätt. För reformen i den sednare gafs ett
prof genom regementsformen i Vestergöthland, utfärdad 1540.
För att befordra den förre, ntfärdades för Norman d. 8 Dec.
4559, ett förordnande, uppsatt på en balftysk knappt begrip-
1ig "rotvälska, förmodligen af Peutinger, att vara konungens
ordinator och superattendent. Till dennes adjunkt förs rmläa
des ’ biskop Henrik i Vesterås, en norrman och f. d. domini-
kanermunk 7). - Ordinatorn skulle hafva uppsigt öfver bisko-
>") Äfven biskop Skytte i Åbo hade varit: dåminiksnérinakk. Så
ock Nicolaus Andrex, som en tid var medbjelpare åt Biskep SS
Magni i Vesterås, och den bekante Claudius Hvit m, fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
