Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
inrättning. Vi veta icke heller, huru med dessa var beskaffadt
vid början af konung Gustafs tid. Man skule förmoda, att
undervisningsanstalter funnits vid de många och rika cisterci-
enserklostren; men dervid uppstår den betänklighet, alt inom
dessa bildningen vid denna tid djupt förfallit hos den helige
Bernhards lärjungar. Icke allenast klagas öfver det ringa an-
tal munkar, dessa kloster ännu hade, och öfver sedligt förfall
inom dem, utan ock, om deri skulle vara öfverdrift, måste
förekomma besynnerligt, att denna orden ej hade ombud vid
Örebro möte, samt ännu mera, i fall häri skulle vara manna-
mån, att; då Johannes M år 4523 utdelade nya testamentet
till öfversättning ibland domkapitlen och några munkordnar , för-
bigiecks den orden, som inom landet hade de flesta och, utom
Vadstena, de rikaste stiftelserna. Men bvad de öfriga ordnarna
angår, så är onekligen förbastadt att fördöma Gustafs åtgär-
der, innan man vet; hvilka bildningstillfällen: för landets barn
gingo genom klostrens upphäfvande förlorade, eller innan man
visat, huru det varit möjligt att förekomma den brytning, som
nya förhållanden måste medföra.
Två enstaka bevis förefinnas, som ådagalägga bildningens
förfall. Det ena är ett konungens bref af år 1553, hvari han
klagar öfver allmogens obenägenhet att sätta sina bara i skola.
Men här antydes icke bristen på skolor, och klandret vore nog
bakvändt, om sådana saknades: och det var befarad brist på
prestämnen, som föranledde konungens skrifvelse. Det andrå
är ett bref ifrån Göran Gylta 1534, hvari han med mörka
färgor. skildrar lärdomens tillstånd i Sverige. Gylta vistades
utomlands, och det är ej enda gången man hörer sådana om-
dömen om deras fädernesland af svenskar, som ogilla allt hvad
de finna olika med främmande sed och skick: Han saknar ock
isynnerhet högre lärdom och bildning, hvilken afantydda skäl
dels ej fanns ens till det mått, bvartill- den varit möjlig för
denna tid, dels, om man fordrar den till en sådan höjd, att
svenske män inverkat på den allmänna europeiska lärda bild-
ningen, här hemma aldrig förut funnits, och ej heller på lång
tid efteråt fanns.
Konung Gastafs söner hade fått en vårdad uppfostran.
den högre adeln hade månge, hvilkas ungdom fäller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
