Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [1] Kühner, R. Latinsk Grammatik med inflätade öfversättnings-uppgifter samt en samling af Latinska Läsestycken jemte Ordförklaringar, efter 4:de Original-upplagan på svenska bearbetad af Joh. M. Wimmerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
det, då han sid. 57 ’säger: bis ponis i stället för duplicas,
elter bis ducis (såsom pedes ducimus sexies:septenos, fiunt
duo et quadraginta, se exempel hos Col: 3. 2. 4. sqq.: Förf.
säger i ett annat exempel: Vuleanus igneos cineres : evomit!
Menas här guden: Vulcanus, så sakna orden all förnuftig: me-
ning, menas deremot med Vulcauus ett eldsprutande berg, så-
som svenska ordförteckningen sid. 524 synes gifva vid handen,
då få vi opponera oss deremot, ty: så vidt ref. vet; har ingen
äf de gamle nyttjat ordet i denna bemärkelse +).
Alla dessa anmärkningar och de, som föröfrigt skulle kun-
na göras emot K:s latinitet, äro dock af föga betydenhet; ock-
så finner man dylika små inadvertenser hos de flesta af nuti-
dens latinskrifvare.
Hvad qvantitetstecknen angår, så äro de utsatta med be-
römvärd noggrannhet, och dervid äfven flera inrotade misstag
rättade: så är t. ex. fortuito skrifvet med lång, pbilosophbia
med kort penultima, hvilket ej kan annat än gillas. Det skulle
dock kunna anföras, att academia, som här förekommer med
kort i, egentligen har det anceps, emedan ordet på grekiska
beter både ”Axadnusie OCh ”Axodnuie. Jemf. Vossii Etymol. 5 och
De vitiis sermonis, 49. :
Vid -syntaxens anordning bar förf. här, liksom i sina stör-
re grammatiska arbeten, följt Becker och uppställt den enkla
satsläran efter de tre såkallade satsförhållandena, det predi-
kativa, attributiva och objektiva, en anordning, hvilken, såväl
som de äldre, har sina både fördelar och olägenheter. Emedan
emedlertid utrymmet ej tillåter oss, att mera i detalj genomgå
+) Uti de första upplagorna af tyska originalet förekommo saker,
som den knappt skulle hafva väntat, som läst Kähners på klassiskt la—-
tin skrifna Prolegomena till Ciceros Disputt, Tusculanze. Något deraf
har ref. tecknat sig: till minnes och kan ej neka:sig det nöjet att anföra
några exempel; Der lästes ibland annat: Multi nautge omnem terram
(sie!) ab-extremo Oriente usque ad extremum Occidentem peragrant(!);
vidare? Gubernator convertit navem ad puppem (läs puppim): begrip
det, den som kan; ref. får säga med Terentius: ”Davus sum, non Oe-
dipus.” -" Aldrig har väl någon romersk skribent förenat tlera = genitiver
på följande sätt: Hominum omnis amicorum: consuetudinis exsortum for-
tuna misera est. Om än Horatius, efter det FTheocritiska zotciv tv det
ois yovvykwodor, vågade säga Epod. 185 v. 4 (6): dum virent genua, så
har dock visst ingen prosaiker sagt som Kihner: Genua dum: virent,
intendite vires vestras. Jemf. Jacob, Quzestivnes epicre, pag. B4 squy.
Olatinskt är ock: Mentes: salubri aöre gaudent eller: Juvemnilis: -2tas
gaudet firmis viribus.-’ (Ett alldeles förvändt bruk af verbet gauderey,
men dock ej så befängdt, som, då -en viss läkare i en disputation: yt=
trade om en sjuk: Ille: gaudebat scabie!) Alla dessa fel emvt den rena
latiniteten äro. dock, med undantag af några få, hvaribland de flesta
finnas ofvan anförda, i föreliggande upplaga afhjelpte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
