Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [3] Björling, C. O. Den Evangelisk-Lutherska trosläran, systematiskt behandlad. Första Delen. Förberedande studier till Dogmatiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Om kristendomens tro verkligen hvilar på guddomlig up-
penbarelse, så måste bvarje del af mensklighetens sanna ande-
liga odling vara af densamma genomträngd, och sålunda bidra-
ga till dess stöd och upphöjelse: Den mäste kunna helga hela
örokiskga och menskligheten. Men framträder, äfven inom
kretsen för denna tros verksamhet, ett tänkesätt, en verlds-
åsigt, en vetenskap, som ieke öfverensstämmer med denna tro,
så måste, under förutsättning af kristendomens guddomliga ur-
sprung, detta framträdande vara en falsk riktning, eller dessa
satser vara ett ur menniskonaturens mörker frambrutet nytt
schakt, som skall af kristna tron belysas; renas och helgas:
eller ock, om vetenskapen är för denna tro oåtkomlig, är den
en förbannelse inom menskligbeten ; som bör utrotas och för-
göras. Denna tillintetgörelse, som ock mera än en gång varit
predikad; vore likväl äfven tillintetgörelse af en del af men-
niskonaturen, i stället för dess utveckling och helgelse. Men
kan och bör denna tankeverksambet icke förgöras, så måste
äfven den kristna trons, den guddomliga uppenbarelsens in-
nehåll kunna ikläda sig denna form, vidga sig öfver tankens
område, så vida vi icke skola medgifva det vara under den
bildade mannens värdighet att underkasta sig denna tro. T
måste han ifrån det område, inom hvilket det naturliga lifvets
mognad och kraft isynnerhet framstå, aflägsna densamma, må-
ste han lefva ett dubbellif, ett i tankens verld, ett annat i
bjertats, så är ej underligt, om han helt och bållet ifrån sitt
kf, sion öfvertygelse förlorat denna tro, och, sjelf bildande sig
en verldsåsigt af lösslitna, mer eller mindre ödmjuka, mer
eller mindre egennyttiga eller menniskoälskande satser, ser ned
på kristendomen, såsom en religion för de omyndiga 2
Theologiska prenotionernes uppgift är att utverka erkän-
nandet af de begrepps sanning, på hvilka kristna troslärans
vetenskapliga byggnad hvilar. De måste således å ena sidan
bestämmas af troslärans innehåll, å den andra för behandlin-
gen bestämmas af den bildning, inom hvilken detta erkännan-
de skall sökas. De skola ådagalägga trons rätt att äfven in-
taga ett rum inom vetenskapen. De måste således äfven ve-
+) Det talas i våra dagar mycket derom, att theologien i stränga-
re vetenskaplig form borde förvisas från gymnasialbildningen. Skall då
ynglingen i samma stund han börjar få ett begrepp om vetenskap äfven
inbillas, att ban inträder inom ett område, vid hvars ingång han måste
lemna sin barndomstro? Skall man lära honom, att man i allt annat
fordrar af honom tankens mognad, men att han icke må söka fatta re-
ligionen i den mera skärpta tankens form? Skall icke med nödvändig-
het deraf följa, att denna tro för honom blifver, antingen en mysticism:
eller pietism, och denna ej af bättre art, eller en barnslighet, bvilken
han just står på gränsen att vexa ifrån? ; : ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
