Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [6] Mellin, C. H. Trettio-åriga Kriget. Häft. 1, 2 - [7] Wingård, af, Johan. Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid. Häft. I—VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
mån densaviiia kan komma att uppfyllas, hvilketj skall visa sig
när arbetet blifvit färdigt eller åtminstone framskridit något
ängre. = SS i a Ss—S.
[7] Minnen at Häridelser: och. Förhållanden under
ön lång lifstid af Johan af IPingård: Haft: VIL
Er 1846—41848. Wahlström & CC. På S. Maghus” förlag.
Lyckan att på gamla dagar kunna lefyda ne och frid med
sina ”Minnen”, är väl en liland lifvets- skönaste vinster. Hvarje
vinst är ljuf; då den är frukten af ädla mödor, om än icke
långa; huru mycket ljufvare den, .som belönar för ett lelt lif,
rikt på år och öden! Om man hågonsin kan blifva ung på
nytt, sedan årens börda blifvit tung, är det vid den fridfulla
bilden, som tyder tillbaka på ett nyttigt lif. Hon :behöfver
icke lysa i verldens. ögon, oket fängsla mängdens hliekar, e-
medan hon är sig äjelt nog; men fastan SN vid sig äfven
dessa, är hon så: mycket kalite dara É
F. d. statsrådet m.; m. herr Johan af Wingård här,
såsom författare till öfvanstående ”Minnen”, gjört sig ett namn
äfven 1 den litterära verldeén och ban är troligen den ende
bland de nuvarande gamle, som efter feimtioåriga mödor i fä-
derneslandéts tjenst lefver om sitt lif igen — i sällskap. med
sina landsmän, både unga och gåmla. Hau är icke längre en-
sam .om sina minnen; många hundra. dela dem med honom öch
lyckönska den älilnigd berältartns äfvensom den gren af vår
svenska : litteratur, som så sällan riktas med några nya blad.
Herr Wingårds.”Minnen”, längt ifrån att möta det öde, som
förf. vid deras första samlande och utgifvande förespådde des,
att nämligen i mycket komma att ”gäckas och klandras: från
vissa håll” (1; 10); mottogösi stället ifrån början med välvilja
och rättvisa och tillvinna sig städse allt flera sympathier. ”Den
äkta påpaeckmögen för mitt djerfra beslut”. — såsom förf. ut-
trycker sig (IF, 67) —- ”att vända mig till allmänheten med
mina minnen; under det jag, är qvar i dettalifvet”; —- der har
alldeles äteblifvit. Så mycken takt och heder finns det ännu
qvar hos våra både små och stora publicister! —–
Det är nä tvänne år ’sedan det första häftet utkörh. När
detta började att tillskapas; kan man icke så noga vetå, men
ett par ställen (I, 70, 71) låta påskinas; att; försla impulsen
dertill måtte: kommit från. en gammal håsars Hifliga berättelse:
om ”småscener ur; fält- och förpoöstlifvet i.:Pommern”; införd i
Kongl; Krigsvet.-Akademiens Tidskrift MM 9 för år 4844, ”i
"anledning = dess. uppmaning till ögonvittnen af krigshän-:
delser att anspråkslöst yttra sig.” Ar det nu sås så ST
= förunderligt nog — till och med rec. sig nödsakad att för
É
SR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
