Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [7] Wingård, af, Johan. Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid. Häft. I—VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
kriget, dit vår förf. följde äfven honom och sist bans ”nådiga
dieté”, då den trogne rådgifvaren begärde sitt afsked, äro
de tillfredsställande tankar, som sednast sysselsatt den åldrige
författarens ungdomliga penna. 0
Så långt som till Greifswald 4813 hafva vi nu följt
vår förf. Vägen dit har varit lång och, om än på intet ställe
synbart afskuren, likväl mycket krokig. Men ingen må tro,
att hvad vi nu fått veta om och af vår förf. inskränker sig
till vår bekantskap under denna långresa. Nej! ban har un-
der tiden på tusende vis inbjudit oss på tusende ställen, på
helt andra orter, i helt andra tider, för att se och höra helt
andra saker; fastän vi icke velat låtsa derom. Nu emedlertid
måste hemligheten fram, ty vid närmare besinning är bon före
detta redan förrådd. — Så t. ex. begifver sig förf. redan i 4:sta
häftet midt under kritiken af Gustaf Adolfs tyska krig till
Carl Johans krig 1843—14 och uppdrager i klara färger skill-
naden emellan dessa monarkers öfverbefäl och krigsadministra-
tioner; vidare se vi honom, ehuru i det 7:de icke kommen
längre än till Greifswald, i 3:dje häftet redan vara inne i Tra-
chenberg och Leipzig, der han vid Carl Johans sida upplefver
”det bhögtidligaste ögonblicket i sin lefnad”; ja! ban berör till
och med 14840 års riksdag, och har desslikes ett tänkvärdt
yttrande om borttagandet ej mindre af allmänna ärende-
nas beredning, än af de derefter tillkomna statsrådsbe-
redningarna (18—22). Till de" älskliga karaktäristikerna
öfver Armfelt och Toll, antipoder i mycket, kunna vi nu
blott hänvisa (2:dra och 3:dje häft.). — Det 5:te häftet skulle
man kunna kalla episodernas och reflexionernas egentliga bem-
land. Förf:s vistelse hos dissenter-presten på landet och hans
vackra hustru, hans rätt ”putslustiga” téte-å-téter der, hans
Martellotorn och kustförsvar, en älsklings-idé, som står
att återfinna i O:te häftet, hans blickar på lifvets snart sagdt
alla förhållanden — förtjena synnerlig uppmärksamhet. I det
sista häftet se vi åter ett lysande prof på förf:s ofta ”på-
kommande hug att så smått doktrinera sin nästa och att vid
hvarje tillfälle derunder råka ut för nya digressioner”, då han
från sjelfvaste ostronen på den tyska baronen Solvangens bord
i Fredrikshall hufvudstupa beger sig utaf till sin vackra Eds-
gata i Vermland, der han stannar på ett s. k. ”försökare-
gärde” och håller en ifrig och förmodligen äfven grundlig fö-
reläsning öfver svenska landthushållningen och åkerbruket. Rec.
föreföll denna utflygt alldeles för lång, helst som han, till
följd af en mundtlig berättelse om den norska resan, läng-
tade till den firade ”Jungfrun i höjden”, hvars behag den
allvarsamme general Ome då ombägnade med all möjlig jalusi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
