Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [8] Herr J. A. Hazelii skrift om Läroverksfrågorna, granskad af en gammal Skollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
som arbeta inom. Dock berr H. behöfver icke ref:s försvar.
Han må sjelf närmare förklara sig, om ban så finner nödigt.
= Blott en enda af de ofvannämnda beskyllningärna emot
reformvännerna i allmänhet må här tagas i närmare betråktan-
de, emedan den icke äsyftar något mindre än att beröfva de
egentliga skolmännen allt vitsord i reformfrågan. Det heter:
”Inga böra mera misstänkas än affällingar, som, för att finna
en sjelfursäkt för sin nya tro, frestas att tala illa om dem, de
öfvergifvit.” Här kan icke menas herr IH., ty han här icke
vetterligen :så tillhört den gamla" skolformen , att :-hans tillgif-
venhet för.den nya kan stämplas såsom affall. Här syftas väl
egentligen på de skolmän, som. sjelfva mjutit undervisning vid
det gamla läroverket och: der längre: eller kortare: tid tjenst-
gjort och: småningom: begynt inse,: upptäeka och framhålla bri-
sterna och -yrka på reform. Deras antal är nu icke ringa; ehuru
få af dem uttalat sin mening. : Hvarföre nu alla sdessa.: skola
misstänkas såsom affällingar i detta ords sämre mening, är svårt
att inse. Så vida de någon tid varit det gamla verkligen till-
gifna, har visserligen med dem en förändring föregått. Men
hvarföre skall man antaga att detta tillgått på ett förvändt
sätt, så nämligen, att de först beslutat sig att affalla och se-
dan uppsökt ”skäl till ursäkt för sin nya tro”? Då inger
påtaglig anledning finnes att misstänka något dylikt, hvarföre
icke hellre hysa det förtroende till dem, att de först inselt
eller åtminstone trott sig inse giltiga och välgrundade skäl,
och sedan just i följd af dessa förändrat öfvertygelse och
sökt att göra den gällande. Hafva de åter en gång fattat en
annan öfvertygelse, så må väl ingen fordra, att de. mot bät-
tre vetande skulle vidblifva det gamla. Då nu ingen pådiktat
förl. oädla motiver för hans gamla tro, skulle det då vara
för myeket begärt, att han med aktning och rättvisa behand-
lade dem, som i skolfrågan kommit till er ny öfvertygelse och
derom aflagt en fri och öppen bekännelse. Hvarföre skulle
icke dessa lika mycket som förf. kunna bafva skolans väl i
sigte. Förf. är en ålderstigen man och säger; sig icke vara
okunnig om egen ofullkomlighet. Dessa båda omständigheter
bade bort förmå honom att föra ett försonligt språk och tyda
allt till det bästa. Derpå skulle den sak, han försvarat, all-
deles icke hafva förlorat, helst förf. är en man, som, om han
tagit saken lugnt, kunnat bjuda skäl för sig. I bufvudsaken
är han fördragsam och mera medgörlig än man kunnat vänta
af hans förkärlek till det gamla. ”Hvarföre då antasta någon
med personlig hätskhet? Intet i verlden skall kunna minska
"ref:s vördnad för en man, som så ädelt uppoffrat sig i sko-
lans tjenst, Men just derföre smärtar det ref. att förf. icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
