Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [8] Herr J. A. Hazelii skrift om Läroverksfrågorna, granskad af en gammal Skollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
”Han förvillar synen genom skickliga vänduingar och omdö-
met med fagra ord.” ”Han är en obotlig svärmare” (nämligen
om han icke vid förf:s tillrättavisningar kölner ett stygn i sitt
bjerta), ”som föresatt sig att vara blind, och sådana, vet man,
höra hvarken skäl eller förnuft.” — ”Herr H. låter sitt eget
jag framträda med anspråk på ofelbarhet och inväfver det så
-belt och hållet med sjelfva stridsfrågan, att det är rent omöj-
ligt att vederlägga hans vingade satser i saken, utan att kom-
ma hans person för nära” (2).
Vi hemställa åt hvarje läsares opartiska bedömande, om
det någonsin kan vara rent af omöjligt att undvika så bittra
och sårande tillmälen; Rena sanningen är, att då dessa för-
nyas vid pröfningen af hvarje särskild fråga, så hinner läsaren
icke komma riktigt in i ämnet, förrän han finner sig på ett
obehagligt sätt störd och förhindrad. att behjerta det goda, .
som förf. haft att säga till den vigtiga sakens upplysning.
Om man ock måste .medgifva, att herr H., i sitt lifliga nit
för skolans reform, någon gång yttrat sig nog hårdt emot
den gamla skolformen och, såsom icke skolman, begått ett
och annat misstag, så hade ju förf. med allt lugn kunnat visa
bonom detta och ändock göra honom rättvisa för det goda,
han velat och verkat. Ref. kan för sin del icke annat finna,
hvad hvarje opartisk granskare måste erkänna, att läroverket
står i verklig förbindelse hos herr H. för den uppmärksamhet,
han deråt egnat, äfven om han icke haft rätt uti allt. Sådana
misstag kunna ju rättas, men alldeles icke förminska värdet
af de väckelser, hvilka: kraftigt och oförtäckt uttalade sannin-
gar medföra. Läroverket behöfver förbättras, det vågar in-
gen neka, men om man lyckas att genom ”kärfva ord” bringa
alla: dem till tystnad, som yrka på förbättring, så skall denna
ännu länge uteblifva.
Om herr H:i här ifrågavarande skrift ”om Läroverksfrå-
gorna” har ref. yttrat sina tankar (Tidskr. Frey, h. 4. 1847)
och icke förtegat, att herr H. icke i alla punkter fullt insett
de svårigheter, hvilka isynnerhet i de lägre stadierna äro för-
knippade med den nya skolformen, och icke heller förnummit
alla de förbättringar, som der och hvar blifvit införda i den
gamla skolan. Men kan detta billigtvis fordras af en icke
skolman, som har mångahbanda andra nocelägenboter att sköta?
Är det skäligt att genast antaga oädla motiver och derigenom
afskräcka alla icke-skolmän från att befatta sig med skolan?
Borde man icke fastmera uppmuntra sådana till ett fortfaran-
de och förökadt interesse för densamma, bland annat derföre,
att de som stå utanföre se mycket, som är fördoldt för dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
