Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [8] Herr J. A. Hazelii skrift om Läroverksfrågorna, granskad af en gammal Skollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
hela timmar efter hvarandra, icke fullt 3 timme på hvarje lex-
läg och på hvarje” lärjunge ckefallt: två minuter. "Men nu är
3 den ’slutnå’ klässen tiden vanligen så indelad, - att blott en
Tmiha, stundom blott "en balf användes på en igång på samma
ämne, och då har läraren” för hvarje: lärjunge + förra fallet en,
i sednare en half ’minut. " Denna fördelning -af tiden "befinnes
ännu minutiösare, om man betänker; att någon tid vid hvarje
Järotimmas "början åtgår till arbetets ordwande; "att lärare och
Tärjungar behöfva något litet kemta andan vid hvarje ’klock-
slag, och att undersökningar, varningar och: bestraffningar till
ordningens vidmakthållande äfven fordra sin” "tid: > Hikvälimå-
ste den räcka till både till lexans förhörande ock tillämpning,
samt de tillägg och förklaringar; bvilka lärobokens’beskaffen-
het och lärjungarnes’ oriktiga uppfattning göra behöfliga. Na
frågas, om i verkligbeten mera tid: vardet öfrig för direkt un-
"dervisning i en: talrik klass, der KFirarew skall göra allt, än i
’de ’mångtaligare rörliga ämneskretsarné’ på ett gemensamt lä-
Forum, der läraren för de enklare göromålen alltid har mo-
nitörer till" hands” och” "dessutom vid de vigtiga ’tentämma sär-
skildt med en éHer några få "fullt jembgoda lärjangar genom-
går hvarje lärokurs. ’ SA
"De betraktelser, ’ hvilka: förf. gör öfver språkstudierna med
tillämpning på wndervisningen, kunada "hänföras under trennae
frågor: om språk "såsom bildningsmedel; om undervisniniysme-
thod och om den ordning, i hvilken de särskilda språken så-
"som undervisningsämnen : böra följa på hvaärandra. "Förf. har
väl dessutom yttrat åtskilligt, men detta "hör icke till skol-
"frågan. rön LSE SETT STR SANS E: ESSER EAS FR SAR Sp FER SS PETE SSE SALSA
">" Om de klassiska språken yttrar han sig utförligt och så
väl, som man kan vänta sig af” en man "med havs klassiska
bildning. ’ Men från” början tillslut skjuter han öfver "målet.
Frågan är om latinläsningen "i skolans lägre afdelningar.” Men
"de verkningar, förf. talar om, kunna: först visa sig, då yngling
"gjort sådana” framsteg; att han förmår i sammanhang studera
’de latinska författarne. Allt sådant förbigås här och uppmärk-
samheten fästes" endast vid en "och" annan "af :de’ satser; som
röra den egentliga skolundervisningen. =” redo
3 för E
"> Datinets "ändelser äro, enligt: förf:s tanke, "behöfliga för
"att åskådliggöra de grammatikaliska begreppen. "Detta är allt
"för ensidigt. "Läsningen af något lefvande språk gör kunska-
"pen i modersmålet tydligare och säkrare. Dertill är latinet
icke dundgängligt: gS Samma fördelar kunna vinnas genonr något
af de” moderna språken, om undervisningen” deruti: göres lika
"strängt grammatikälisk, ’som den" vanligen är i latinet. "Huru
’Htet detta språk allena kan bidraga: till kännedom af moders-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
