Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [9] Diplomatarium Norvegicum, Oldbreve til Kundskab om Norges indre og ydre forholde, sprog, slægter, sæder, lovgivning og rettegang i middelalderen. Samlede og udgivne af Chr. C. A. Lange og Carl R. Unger. Förste Samling. Förste Hefte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
och den sista samlingen slutar med ett kronologiskt general-
register öfver samtliga brefven, försvinner hvarje olägenhet
vid denna utgifvarnes plan. Likväl vilje vi råda till äfvenle-
des fullätändisa sak- och namnregister öfver. alla banden, vid
sista tomens slut.
5. Valet för havaeje band: Detta är äfven för tråflligt. Ut-
gifvarne upptaga nämligen, tills vidare, endast urskrifter eller
fullt pålitliga afskrifter (när sådana finnas), samt åsyfta att
så mycket som möjligt uttömma mindre ’diplomsamlingar och
ieke mera än nödigt skingra brefskaper angående samma slägt
och gods. ”Dernest söger man i hver Samling (eller Bind)
at levere Oldbreve fra alle Tidsrum, fra alle Egne i Landet,
angaaende saa mange forskjellige Gjenstande som muligt, saa-
ledes at hvert enkelt Bind i sig indslutter Materiaher saavel
til Sprogets Historie gjennem omtr. 300 Aar’ i det Hele, som
til de mere eller mindre fremtredende Dialekter, saavel til
Landets Topografi og Historie i de forskjellige SR
som til Slegterne, Sxederne, Reettergangen o. s. Vv.
4. Diplomatisk noggrannhet vid aftryckandet. Dettaär en
conditio sine qua non för alla sådana arbeten, och synes här
vara iakttaget med berömlig omsorg.
5. Förkortningarnes upplösning. Utgifvarne hafva icke
tillkännagifvit förkortningarne, hvarken igenom tecken eller
kursiv stil. Hvad angår urkunder på latin, är detta i allmän-
het det rätta. Men med hänseende till folkspråket måste vi
våga motsätta oss nämnde plan. En stor del af sådana doku-
menters värde ligger ofta äfven uti deras filologiska formers3
men dessa kunna aldrig vara fullt pålitliga när man icke vet,
om de verkligen finnas uti originalet, Tileg äro utgifvarnes
egna upplösningar. Genom att begagna tecknet för oc, samt
trycka upplösningarne med kursiva bokstäfver, vore hela svå-
righeten häfven. Alt detta skulle i någon liten mån öka kost-
naden, är kuoappast troligt, och i alla fall en småsak. Att
besväret blefve större, erkänne vi. Hvad angår det ”for Mange
afskrekkende Ydre”; måste vi protestera. "Boken är icke äm-
nad för fröknar utan för vetenskapsmän, och desse förstå ock
värdera en sådan noggrannhet. ”Afskrekkende” är dessutom
ett sådant tryck alldeles icke.
6. FEgen-namn m. m. Att dessa tryckas med stora be-
gynnelsebokstäfver, men de ofta tvifvelaktiga appellativa med
vanliga, bevisar stor urskiljning. Dock vore ännu bättre att
trycka de förra helt och hållet med ”KAPITÄLER, de sednare
åter SR handskriftens egna bokstäfver.
7. Skiljetecknen kunde gerna blifvit tryckta alldeles efter
urskrifter na.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
