Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [14] Originalbibliothek i den sköna litteraturen af utmärkte författare och författarinnor inom fäderneslandet. Lydia, af utgifv. till ”Här och der bland Skandinaver och Tyskar”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
icke ana; från hvilket håll. det onda kommer, — och. dennå
man går ändoöck-sin. barå bedräd och berörd framåt; —
Derföre att scenen blifvit förlagd i Sverige och i vår tid
”hade”, säger förf.s ”den dundvikliga följd uppkommit; att de
handlande personerna. måst tagas: ur korporationer, som verk-
ligen finnas; F anledhbing af. denna omständighet reserverar ’
sig författaren | på re mot den möjliga insinuationen; att
verkliga personer blilvit utpekade: Författårens personer bafva
blifvit ”fostrade endast inom författarens egen inbillning.”
Vidare försäkrar förf., alt ban icke afsett att skrifva en
”tendens-foman.” ”Har uti densamma (romanen) insmagit sig
tendens, så ligger detta mera i tingens eget väsende ; än i föt-
faltarens mening: ”Liksom en man”; säger han näst förut,
”hyvilken från sitt fenster ser hvimlet utanför på gatat och tar
till. penseln; så har förf. med pennan kastat fram en hild af
lifvet.” Härmed må nu vara huru som helst, så bar förfat-
taren åtminstone motsagt sig sjelf, när han i slutet af före-
talet yttrar: ”vill- man åter medgifva, att hvarje roman Å
tendens-roman, emedan den niåste tendéra till något (2!)3; =
sjelfva Sir Valter skrifvit iendens-romaner,; emedan hans
sträfva att gifva de yttre förhållanden, som i hvarje tidehvarf
omskifta en färgblandning af den inre verld, som i evighet för-
blifver densamma — då vill förf. icke heller neka; att han
varit vittne till de öfver all beskrifoing fruktansvärda frestel-
sér; för hvilka qvinnan ef folket är utsatt; att ban sett de
rysliga lidanden, som blifva följden om hon ej emotstår, hvad
som öfverstiger mensklig kraft, att stå emöt, och att detta hos
honom skapat den SFR nio alt antingen våra ungmän af
högre och lägre stånd måste ändra sina seder. eller samhället
sina lagar.” Läsaren så väl. som ref. måste finna, att hefa
denna tirad icke är rätt klart tänkt eller rätt sammanhängande.
”I sådan afsigt har jag försökt att tala till öf-
vertygelser; till bjertats samvete, och det är med en
smärta, bittrare än jag förmår uttala; jag djupt känner; att
min röst och mångens; ännu länge” skall SR
-&öm ed ropagdes röst i öcknen.
Berältelsens grunddrag äro dessa. cl i Jörjan, der
karaktären af kasern-lifvet och ”torgvakten” i Stockholm skil-
dras, får läsaren göra bekantskap med tvenne halfsyskon, till-
hörande de lägsta såmhällsklasserna, af hvilka halfsyskon den
ene, brödern; som sedermera befinnes vara aaturhg som af en
sbaroni; genom skymflig: och tyrånnisk behandling liksom tvin-
gas: Lill eft subordinationsbrott mot vaktbafvande officeren,
som efteråt befiunes vara den för brott lifdömda och seder-
mera också arkebuserade gardistens halfbror , hvilken: visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
