Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [17] Oldnorsk Læsebog med tilhörende Glossarium, udg. af P. A. Munch og C. R. Unger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stemmede med Norges, have den ringeste Del deri.” Att det
äldre namnet Norröna föredrages framför det eljest vanliga
Isländska, är icke att klandra, utan förtjenar fastmera efter-
följd 5). Ty nog är. det besynnerligt om toex. vi skola säga
att våra runstenars och ländskapslagars språk är Isländska,
eller att det är Islantdismer som ävnu dagligen brukas af vår
allmoge. Men återgifvandet af Norröna med norsk eller old-
norsk kan icke frikännas från ensidighet "4). Sannt är visser-
ligen: att adj. norrenn, eller, såsom det mindre rätt (efter
nyare Isländska skrifsättet) tecknas, norrenn, är vanligt i
den speciela betydelsen ”norsk”; men dess egentliga och ge-
nerela betydelse är nordisk, nordlig, hvarföre den substanti-
viserade feminin-formen däraf, Norrena. som äfven betyder
nordanvind (hvilket alltför illa skalle öfversättas med ”norsk
vind”). måste interpreteras med Nordiska, nväml. Fornnordi-
ska. Fornskandinaviska, d.v.s. det språk som fordom; ehuru
med :vissa dialekt-åtskillnader, talades i de skandinaviska län-’
derna, och sedermera bevarades nästan oförändradt på Island.
Ty låta vi dessa dialektiska variationer hindra oss att tala om:
Fornskandinaviskans enhet, då kunna vi ännu mindre i denna
dag säga; att Svenskan är det språk som talas i-hela Sverige,
eller Norskan det, som talas i hela Norrige. Gifve vi näm-/
ligen akt på språkets allmänna tendens, att under sin jemna
tillväxt ur sig sjelft alltmer utpregla sina egenheter efter ett
med hvarje landskap, ja snart med hvarje socken harmonie-
rande individaelt skaplynne, så finna vi-att språket i de nor-
diska rikena måste under den rent hedniska tiden hafva före-
tett ännu färre afvikelser än under den tid, från bvilken vi
hafve några fullständigare monumenter. Det är en olycka att
Norrige skall -ega ett jemförelsevis så ringa antal af runstenar;
men vi bafva dessutom de äldsta landskapslagarne att jemföra.
Likaledes är det en saknad att det ymniga ordförråd, som
utmärker provins-dialekterna, i Norrige ännu mindre än i Sve-
rige hittills blifvit bekantgjordt. > Sannolikt skall detta en
gäng vidga vår synkrets öfver fornspråket, samt lära oss att
=) Adj. norrön af norrenn, eg. norro-inn, är analogt med t. ex.
grön af grenn, eg. gro-inn (däraf det dubbla n): r hörer icke till än-
delsen, såsom det angifves i Oldnorsk Gram. s. 82. Obs. ”Norräna”,
såsom man börjat sjunga, är origtigt; ty c& öfvergår regelmässigt till
ö, ej tll ä, t. ex. ben bön, fera föra,
OAS) Ty ”norsk” betyder ju endast ”Norrige tillhörig” = Norve-
gicus." Dock må anmärkas att Prof. "Munch "verkligen nyttjar deti den
vidstr. bet. nordisk eller skandinavisk. T. ex..i hans Norges, Sveriges
og Danmarks Historie s. 417 läses: ”De norske Stammer samlede sig i
& forskjellige Hovedlande og Movedfolk, hvert under -sin Hersker",
nämt; urald HMårfoger, rik oPmandsson och Gorm den Gamle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
