Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [17] Oldnorsk Læsebog med tilhörende Glossarium, udg. af P. A. Munch og C. R. Unger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
logt ord ur ett främmande språk, eller påträffas något fone-
tiskt beslägtadt, bör en sådan stödjepunkt, säkrare än långa
förklaringar, icke försakas. - Vi skulle vilja sammanpara Nor-
rönans afsaka med lat. excuso, atsökn med impetus, samblästr
m. conspiratio, ujafnadr m. iniquitas. Likaledes kunde vid än
erinras om Tyska ohne, vid fuss, ifrig, om Sv. fösa, framfu-
sig, vid kera, klaga, om käromål, vid hljöta, erbålla (på sin
lott), om ljuta döden (sortiri mortem). Naturligtvis kunna
främmande ord blott såsom förut kända vara till gagn; men
detta påminner ock därom, att man kan begripa ett språk
endast i den mån man känner flera. — Andtligen må ock nå-
gra prof på verkliga misstydningar framtagas. kunna aufusu.,
at — (s. 74) betyder: hysa den glada tillförsigt, att —.
”vere Tak skyldig” passar ej ens till sammanhanget. innfjälgt
(om bröstet, s.’ 110) liksom ”infjöladt”, infallet, insjunket
(så att bröstfjölen är intryckt). Med fela, bvarpå gissas, har
ordet intet att beställa. las, låd, ludd: ”jordens låd” Poet.
= gräs, gröda. hvärki eiga land né las (s. 10) bvarken ega
land eller gröda. lär kan här omöjligen betyda ”Land”, så-
som förf:ne vilja. gjöf skal fylgja nafnfesti (s. 6). Huru kan
man här förklara nafnfesti med ”Gave til den man giver Navn”?
naussyn öfversältes med ”Ngdlidenhed”; men detta är någon-
ting helt annat än ”nödvändighet”, som ordet alltid betyder.
konungi var rådinn bani (s. 28) inses, om man gifver akt på
meningen (hann var särr til wlifis), ej betyda: konungens död
”blev besluttet” (blef beslutad), utan var bestämd, d. v. s.
kunde tydligen förutses. rudning, ”Forkastelse.” - Alltför af-
lägsen och ensidig tolkning! Se ofvan. utferö, 8. 1553, bety-
der icke ”Begravelse”, "utan hvad vi kalla likstol (donarium
sacerdoti ob sepulturam datum). vafrlogi, ”omgivende, om-
hegnende Lue.” Måste härledas af vafra, röra sig hit och
dit (Tyska weben, wabern, Lat. vibro), och är således flad-
drande låge.
I typografiskt bänseende är boken väl utstyrd, men van-
prydes af en myckenhet tryckfel, isynnerhet i Glossariet. - En
del äro efteråt angifna: af de förbisedda må några vigtigare
bär upptagas. Sid. 5 r. 20 står heiptyrSum, läs heityrdum;
53, 6 st. fulting, 1. fullting; 39. 7 st. féngo, I. fengus r. 55
st. met Gautr vid, Sturluw, I. melti Gautr vis Sturlu; 88;
34 st. erfit, 1. erfitt; 103, 48 st. var svikum; 1. var i svikum;
106 b., 23 st. pat kvad, 1 på kvads; 466 a., 28 st. getta
(getta); 1. geta (getta); 481 a., 6 st. jarp, 1. jarpr; 490
a., 4 st. Folk, 1. Forhold; b., 33 st. vargr, 1. margr; 1914 a.,
38 st. meta einmikils, 1. meta einn mikils; 193 a., 9 st. ar-
rosta 1. orrosta; 200 a., 2 st. sidvr, sidast, 1. starr, stast;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
