Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [17] Oldnorsk Læsebog med tilhörende Glossarium, udg. af P. A. Munch og C. R. Unger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
s. tuma (s. 95) afpassa tiden, - tisendi. vard ekki til tisinda (s.
77) ingenting märkvärdigt föreföll; vinna .hafa unnit til. dauda
(s. 97) vara förvunnen till döden. — Stundom finner man:
blott en ungefärlig antydning af ett ords begrepp; då likväl
utan tvifvel Norskan så väl som Svenskan ofta kunde erbjuda
något bestämdt, omfattande ord. Så öfversättes visskipti med
”det at have med at bestille.” skiptt, visskipti motsvar. Lat;
vicis, vicissitudo: skifte, omskifte, vexling, omvexling, till-
dragelse (s. 52); vexelsidighet, ömsesidigt beteende, inbördes
förbållande , umgänge, umgängessätt (ss. 58, 29, illr vidskiptis-
svår i umgänge). - dleitinn, ”som velter sig ind paa, ikke vil
lade vere i Fred.” aleitinn liksom påleten = närsöken,
närgången , påflugen, framfusig, retsam, fräck (s. 54). Väl
är det sanot, att en fullkomlig version ej får kräla utefter
grundtexten, utan måste liksom framdansa i ett ledigt och
lefvande språk; men en annan sanning är, att man måste kry-
pa innan man kan gå, att allting måste gradvis utveckla sig
ifrån en enkel och enfaldig början. Genomskädar man ej vid
den fria tydningen af ett ord eller talesätt de förmedlande
begreppen, så bar man tappat sjelfva ledtråden, och irrar si
lätt. ”Därföre är det af högsta vigt att i en Ordbok detta inre
sammanhang, dessa dolda mellanlänkar, såvidt de ännu kunna
uppsökas, blifva framhållne till stöd och öfning både för min-
net och förståndet... Framförallt böra vid tolkningen af vårt
fornspråk ljudbeslägtade: ord föredragas framför synonymer af
olika rot. Dessa principer äro i allmänhet icke följda vid ut-
arbetandet af förevarande Glossarium, ehuru deras tillämpning
ofta vore mycket enkel. Vi vilje visa det i några exempel.
far ”kold, uvenlig.” Det förmedlande begreppet är fåordig
(paucus sc. verborum). prekraun (s. 56) ”Prgve paa Sinds-
styrke.” Mera upplysande vore ”trökrön”, tilamodsprof. skap-
raunarord, ”ergrende, oprgrende Ord.” Tydligare förklara-
des det med: ”sinnelagsutrönande”, tålamodspröfvande,
kränkande, förtretliga ord. datfrekr ”graadig” (glupsk). Ett
tillfogadt. -analogon ”ätfräck” vore tillfyllest förklarande:
Likså kunde vi t. ex. vid ddådleysingi, ”Dögenigt”, ymisligr,
”forskjelligartet”, tänka oss emellan sådane bildningar som
”dådlösinge”, ”ömselig.” Ej alltid beböfva vi sålunda
fingera ord, utan ega dem verkligen. björg ”Levnetsmidler”,
forstjöri ”Anfgrer”, hediligr ”baanlig”, ukynni ”Syoder” ega
vi qvar i orden bergning, förstyre, hädelig, okynne. Så bade
ju ock våra förf. t. ex. vid blau$r, fyrir pykkja, skrud, upp-
haf gerna kunnat begagna blgd, fortykke, Skrud, Ophav. Ju
mer orden ställas enstaka, desto mödosammare blir deras fat-
tande... År man i tillfälle att- till. jemförelse framhålla ett ana-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
