Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - III. Förmedlingens momenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
mellan segervinnarne och: de-besegrade; de sednares idéer, så-
som "de i bildning öfverlägsna , skulle" vinna insteg äfven hos
de förra. "Dessutom: funno- de germaniska- konungarne en sjelf-
behaglig ära deri, att beteckna sig såsom de romerska "kej-
sarnes> efterföljare och såsom arfvingar till: deras-makt — om.
ock endast i afseende på deras romerska undersåtare.:- Äfven
går igenom hela medeltiden; trots konungarnes ringa makt
eller "snarare just till följe deraf; ett konungarnes bemödande
att förskaffa sig en större makt, eller med andra ord, att re-
producera den antika statsidéen; hvilken de fuanno- på ett så
lysande: sätt representerad af de romerska kejsarne; och lika:
väl de franska, som de spanska; engelska och tyska: konun?
garne äro med mer eller mindre framgång och lycka - stadda
på vägen till detta mål. Men visserligen får man icke förbi:
se, att detta bemödande åter gaf sig tillkänna på medeltidens
sätt — med en stark bismak af den individuella principen:
Ty för det mesta var det den starkares råa makt, som fram-
trädde hos konungarne: de bemödade sig mindre om att eg
lägga nya organisationer: )
Emellertid hade" den germaniska statsprincipen uti sig
fröet till en ny utveckling: — Dess bufvudgrundsats:: var. allas
gemensamma borgen till ömsesidigt beskydd och försvar. Den:
na ursprungliga grundsats blef faktiskt undergräfd genom feo-
dal-aristokratiens öfvervigt. Men den blef snart åter upprät-
tad i förnyad gestalt och med vidsträcktare tendenser. Ty nu
förenade sig de ännu öfrigblefna’ fria till nya borgensförbin:
delser eller associationer mot de mäktigas sträfvanden;- och
derigenom, att dessa associationer utgrenade sig genom nästan
alla stånd, öppnades araet till sö igen af en -blifyonila
allmän fribet: i 255 :
Till dessa båda don utdia — idén föstlrande elen af
den antika stats-idéen och de nyuppkomna: associationerna —
tillkom nu äfven ett tredje, nämligen det kristliga elementet:
Kristendomen , som ursprungligen var en religion för. de:arma
och betrykta, bevarade ännu alltid spår af denna sin karaktär;
äfven då den redan hade blifvit en religion för de rika och
mäktiga: Från den kristliga ståndpunkten betraktades nu ko-
nungen, den: verldsliga maktens representant, såsom beskyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
