Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - IV. Demokratiska försök i det 16:de århundradet - V. Reproduktion af den antika statsidéen, ehuru modifierad i absolutismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
borgaren mti individen; såsom under. medeltiden: statsbörgare
och sjelfständig individ: på en: gång och med ömsesidig RS
Winge ’af båda uti: hvarandra. oc ;
– Detta skulle åtminstone, så vida vi kunna sluta från ’Or-
saker: till- verkningar, hafva blifvit följden af dessa idéers iu-
förande i lifvet och verkligheten. Men det kom aldrig der-
hän. Denna epoks: demokratiska sträfvånden: blefvo fitlingra
"samtliga öfvervunna: och tillintetgjorda. ög
Ock man: får icke förneka eller förbise, att deras pödete
lag: företrädesvis. "bereddes -genom den: individuella principens
hårdnackade motstånd. Ty medeltidsstatens särskilda stånd —
adeln, presterne och-sborgarne — skulle genom; realisationen
af idessa demokratiska idéer bafva förlorat en: del af-sina trå
ditionella: rättigheter "och privilegier: de hade-nödgats: dela
dem: med det lägre folket, som ;hittills bade varit nästan rätts-
löst; ’men dertill kände de sig ingalunda benägna eller böjda.
De Hköllo derföre tillsammans med hvarandra, förenade: sina
krafter: dessutom ned furstarnes; och: genom denna: associa-
tion lyckades det dem äfven att besegra.de demokratiska sträf-
vandena. :
» Men: det dröjde ieke särdeles länge, innan de fingo an-
ledning att på det-mest smärtsamma : sätt: ångra detta. sitt
motstånd. : å 3 &
V. Reproduktion af den antika statsidéen, ehuru
modifierad i absolutismen. Det lyckades snart nog den
antika statsidéen att vinna öfvervigt öfver medeltidens princip,
och derjemte på ett sätt, som måste vara högst oangenämt
för feodalstatens stånd, emedan de derigenom syntes förlora
all sin sjelfständighet: detta var nämligen en " Tölja. af absolu-
tismens införande.
T afseende på absolutismen bafva vi här att taga i be-
traktande endast följande momenter +).
Först och främst: huru kom det sig, att den antika stats:
idéen blef herre öfver medeltidens statsidé?
= BR) Förf. hänvisar till sina ”Fragen der Zeit”, der han i en särskild
uppsats utförligt afhandlar absolutismens. uppkomst och utveckling,
under” titel: ”Epochen des Absolutismus im neueren Europa... oc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
