Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - V. Reproduktion af den antika statsidéen, ehuru modifierad i absolutismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
– sSvaret på denna frågar är ganska enkelt: feodal:stånden,
hvilkardock representerade medeltidens princip, hade öfverlefvat
sig sjelfva. Man kan till och med påstå detsamma om stä-
derna, inom: kvilka viclikväl förut hafva funnit en: helt annan
anda. Men” nödvändigheten af” deras egen upprätthållning i"
förhållande till de andra stånden, hvilka icke ville uppoffra:
något" af" sina” företrädesrättigheter och sin hittills varande
ställning i samhället, framkallade slutligen äfven hos städerna"
en:cbornerad egoism. Om nu feodal:stånden hade gifvit’ efter
för” reformations-periodens demokratiska sträfvanden,’ så hadés
dexäfven kunnat regenerera sig sjelfva” genom upptagandet af en
ny: princip, och de skulle dåchafva stått i spetsen för den
nya tidsanden:: Men då:de uppträdde frendtligt mot” dessa de="
mokrätiska> sträfvanden och icke regeras Rae "rö än dessa”
blifvit fullkomligt nedergjordas e"de si;
representanter: af. den” ensidiga mt .
made: icke: att fortfarande "handla" i lent lögn -otHårigen
nom kommo: de: emellertid i en” allt mera skarp motsats mot”
tidsanden; söm redan” genom den" föregående utvecklingen var”
hänvisåd till statens” större” enhet och efterhand fann denna"
enhet:desto: mera önskvärd; ja mera” de enskilda: stånden för-’
lorade: sigi sträfvandet för sina egna partikulära interéssen. =
= Dertill kom vidare, att det klassiska studiet, som redan”
under medeltidens sista århundraden bedrefs,’ från och med"
början” af dét 16:de århundradet allt mera tog öfverhanden.
Snart :nog-auslöto sig alla” vetenskaper till de gamles forsknin-"
gar och :byggde vidare på deras grund: ofta ålnöjde man sig:
rätt och slätt med deras :resultater. Sålunda inträffade det;
att man: äfven i statsvetenskapen tog Grekerne’ och: Romarne
till: sina förebilder. Italienarne gåfve: föredömet i detta afse-
enda ssåbgmdakarsMisbhiovelliingenting siat , än en i mos
dern "drägt -reproduterad: gammal Romare. Och snart följde
äfven: de: öfriga nationerna detta föredöme. Så hyllar t.ex.
engelsmannen Thomas Morus i sin ”Utopia”, der han fram- ;
ställer idealet af en. stat, helt och hållet det antika förestaäll- Å
ningssättet, enligt hvilket staten beherrskar allt, enligt hvil=å
viden icke eger någon frihet i förhållande till staten,
utan: måste låta allt: behaga sig, som staten med honom före- dy
Frer. V. ; 418. sä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
