- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1848 /
281

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - VI. Försök att återställa den antika statsidéen i dess renhet: franska revolutionen och kejsardömet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

särskilda rättigheter blefvo upphäfda, icke blott i-upphäfvan-
det af skråinrättningarne, i allmän näringsfrihet och dylika
saker — hvari den gick ännu längre, än absolutismen — utan
isynnerhet äfven deri, att inga institutioner inrättades för de
lägre samhällsmedlemmarne, hvilka hade kunnat gifva dem en
viss sjelfständighet, som den sanna demokratiska principen
dock nödvändigt fordrar. Så är det märkvärdigt, att man
under hela den franska revolutionen icke har upprättat nå-
gon organisation af kommunalväsendet: endast författningen af
47935 hade vidrört denna punkt; men denna gällde knappt i
trenne månader och kom aldrig till någon verklig verkstäl-
dighet

Hejsar dömet bragte nu denna statens oerhörda makt till
sin högsta spets, emedan den reglerade och fastare grundade
densamma; men då här statsmakten i det väsendtliga åter hel
och hållen öfverflyttades på en person, på hejare visade
den sig lika väl, som i de romerska kejsarnes tid, såsom de-
spotism. I sjelfva verket hade likväl staten under Napoleon
icke erhållit någon större makt, än den haft under revolutio-
nens tid; ehuru visserligen verkningarne af densamma lågo i
mera öppen dag, emedan Napoleon bättre ordnade förhållan-
dena och hade för afsigt, att i hela riket införa ett politiskt
system, som kunde betrygga hans herravälde. Aldrig hade
så många organiska statuter blifvit utfärdade, som under Na-
poleon. Ingenting undgick hans skarpbliek. Han inblandade
sig uti allt. Uti allt införde han nya anordningar, efter hvil-
ka de enskilda måste foga sig. Han tog under sin uppsigt
handel och näringar och utfärdade för dem de godtyckligaste
dekreter. Han lät utarbeta en ny lagkodex. Han ordnade
de religiösa förhållandena och undervisningsväsendet. Han
skänkte vetenskap och konst sin uppmärksamhet och sökte in-
draga äfven dessa i sitt interesse, lika väl som den förra ab-
solutismen. Ja! man kan med skäl säga, att den moderna
polisstaten under Napoleon har uppnått sin högsta en
emedan den numera icke erkände några jaskiatknin bar 1 de
bestående förhållandena, bvilket dock den absoluta staten åt-
minstone gjorde ännu då, när den sjelf icke berördes deraf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 01:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1848/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free