Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JJ4
gifvit -fäderneslandet mer än” tillräcklig ersättning” för alla er-
hållna= privilegier och förmåner, då de; ändtligen gifvande
vika för den närvarande konungens ansträngningar, hade åtagit
sig att, i stället för den personliga krigstjenst, som från gammalt
varit deras åliggande, men som på sednare tider aldrig riktigt
blifvit utgjord; uppställa till landets försvar fullrustade ryt-
tare, till antalet beroende af hvars: och ens uppburna inkom-
ster. Öfverenskommelsen var sådan, att för hvarje 312 tun-
nor korn, som uppburos i årlig inkowst, borde en ryttare
ställas; ett mycket lätt praestandum, men om hvars : utgö-
rande det heter, att hästarne voro ”ytterst svaga och odug-
liga -och att, i stället för: stridbare och öfvade ryttare, af-
sändes, såsom det jutländska borgareståndet klagade hos
Christian IV, löpare, kuskar, fiskare, ladufogdar och kock-
drängar”; och när redan förhandenvarande -pligter på sådant
sätt uppfylldes, buru var det då tänkbart att några nya skulle
af ståndet blifva åtagna och fullgjorda, eller någon den :min-
sta inskränkning i åtnjutande förmåner medgifven?
Likväl: vågade Christian IV mot slulet af sin regering,
då riket efter det olyckliga kriget mot Sverige behöfde anlita
alla sina bjelpkällor, göra ett försök åt detta håll. Han före-
slog ett upphäfvande af de flesta förläningarne: samt bortför-
paktning’ till. den högstbjudande: af kronans: egendomar, och
ville. dessutom genomdrifva, att adeln och "länsmännen skulle,
i stället för att uppsätta ryttare, såsom" bittillsiskett till föga
båtnad för det allmänna, erlägga en viss. penningeafgift, hvar-
med en ordentlig krigshär kunde underhållas. Detta var att
vidröra: de ömtåligaste punkterna för adeln, :och man bör: så-
ledes -ej- förvånas deröfver, att konungen fick röna ej allenast
ett :afgjordt motstånd mot-allt hvad han föreslagit, utan också
en -förökad:. ovilja, som: man på intet sätt gjorde sig: någon
möda att: dölja. Riksrådet hade rédan förut framställt mot
konungen det ena klagomålet efter det andra, än deröfver;
att han låtit några af de högsta riksembetena längre tider stå
obesatta, hvarigenom han skulle sökt få en större del af re-
geringen i sin. egen hand; än öfver annat, och derigenom äf-
ven lyckats tillvinna sig en ny fördel vid frågan om riksrådets
tillsättning, hvari konungen, som var böjd för försoning, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
