Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 333
öfvergingo de klagande särskildt till frågan om bönderna och
deras behandlipg, samt yttrade derom dessa tänkvärda och
upplysande ord: ”På det sättet bar den fria "bondegendomen
genom byten, förpantningar och bortgifvande af herrlighets-
rättigheter "kommit i adelns våld. och-blifvit dess beständiga
tillhörighet, i det många, för att befria sig från olidligt för-
tryck, hafva uppgifvit sin rätt och med hustru ock barn flyttat
derifrån, hvarigenom en pelare blifvit nedrifven;: som dock
med trohet bar sin andel: af rikets tunga; och ingen" vågar
klaga deröfver, > förmedelst de hårda band; med Hhvilka me-
nige -man är. bunden,- och i hvilka han, såsom en träl, dag-
ligen . måste: låta sig ledas, intilldess den allvetande: Gud,
som ser och vet alltings vill honom lösa.” > Den omedelbara
och synliga följden af denna skrift, hvilken föröfrigt ej var
den enda i sitt slag, blef ingen anhan, än att adeln utverkade:
ett förbud för prester, borgare och bönder, att vidare in=
komma: till konungen med något andragande, som ej förut
blifvit förevisadt vederbörande länsman och af denne påtecknadt.
Detta uppställda hinder för hvarje yttring af klagan och
missnöje kunde väl uträtta, att många enskilda orättrådigheter
ej "kommo till konungens kännedom; men aldrig hålla det
olyckliga tillståndet i allmänhet:för bonom: fördoldt; och det
skall nedanföre omtalas, buru han gjorde allt; hvad i hans för-
måga stod, för att lätta det ok, som tryckte ofrälse stånden, i
synnerhet bönderna. - Huru föröfrigt adelns ställning och hand-
lingssätt af denne konung uppfattades, bevisa åtskilliga allvar-
samma bref från honom till riksrådet, af hvilka, för exempel,
ett: innehåller "det uttryck, ”att adeln icke var van att göra
sina herrar något godt”, och i ett annat säger konungen:
”eftersom enighbeten mellan adeln och de andra ständerna bär
i landet är alltför ringa, så frakta vi, att, i händelse något
nytt skulle tillkomma; det då icke skulle gå väl till: Det
förekommer oss också underligt, att, när de skola understödja
sin herre med penningar till fäderneslandets försvar, då äro
de i saknad af medel; men när de kunna bekomma i pant
eller under sin domsrätt kronans gods, då äro penningar för-
handen.” Hos riksrådet och adeln voro dessa och dylika före-
ställningar fullkomligt fruktlösa. De ansågo sig tvärtom hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
