Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
makten till adelns förmån. De ofrälse stånden, särdeles pre-
ster: och borgare; hade "börjat. återvakna till politiskt med-
vetande, och i känslan af sin "svaghet sökt skydd hos ko-
nungen, som ej heller visat sig obenägen att återställa dem
deras förtrampade rättigheter. = För att göra detta omöjligt
och försäkra de adliga” prerogativerna om ett evigt bestånd,
borde således de kungliga rättigheterna ännu ytterligare om-
kringskäras. Härtill inbjödo också åtskilliga, äldre eller sam-
tida exempel, hemtade från Holland, England, Frankrike,
Catalonien och flera länder, bvilkas föredömen förmodligen
utöfvade ett visst inflytande på de maktegande i Danmark; om
ock desse saknade all insigt om rätta grunden till de utrikes
rörelserna och läto sig. ledas blott af den inrotade, blinda
egoismen. Följden var, att i den nye konungens handfästning
flera för adelsväldet förmånliga bestämningar intogos, af hvilka
följande voro de förnämsta: Riksrådet skulle ega utnämnings-
rätten till rådsplatser inom af adeln upprättadt förslag, samt
förslagsrätt till återbesättande af de sex höga riksembetena,
på det sättet, att konungen, när ett af dessa embeten blefve
ledigt, skulle ’dertill utnämna en af de tre; som riksrådet
free konungen fick, utan med rådets samtycke, hvarken
göra någon förändring angående myntet, eller utrusta flottan
eller uppbåda rusttjensten, eller ens sjelf" göra en utrikes
resa: afgifterna för länen skulle ej få förhöjas, och genan-
terna (lönerna) icke förminskas: från sitt innehafvande län
fick ej någon afsättas , utan med bifall af riksrådsledamöterna
från den provins, hvari länet var beläget: ändtligen var äf
ven stadgadt, huru det skulle ställas, i händelse konungen
företog sig någonting, som stridde mot handfästningen, och
icke ville låta afbhålla sig derifrån genom de riksråder,; som
voro närvarande hos honom, nämligen att han då borde in-
kalla alla rådsherrarne för att höra deras betänkande, ”och
göre vi det icke”, heter det, ”då skola de riksråder, som
äro tillstädes, hafva makt att sammankalla sina medbröder
till någon lämplig ort, för att beveka oss till det, som dé
anse vara rätt och billigt. Låta vi oss detta oaktadt icke
råda (hvilket icke är att förmoda), då stånde det rikets råd
fritt att, enligt landets lag och rätt, statuera och förordna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>