Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. fr. h. 7, Frey 1847)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
”att bonden vore skyldig sin busbonde lydnad och hörighet
med körslor och arbete”, kunde dock, i brist af annat, tjena
dertill att göra en hvar godtycklighet laglig. "Om på Seland
och omkringliggande öar; der Vornedskapet herrskade, en
bonde, tryckt af armod och uselhet, försökte att öfvergifva
godset och söka sin lycka på andra orter, "måste han frukta
att blifva eftersatt och straffad såsom den värste förbrytare
i händelse han blef gripen; ty ban var ju en del af herre-
mannens egendom och hans bortrymning ett ingrepp i dennes
egendomsrätt. - Under dessa omständigheter nedsjönk bonden i
modlöshet och en slö likgiltighet och" förlorade all lust till
arbete, då frukterna deraf icke tillhörde honom sjelf utan
herremannen. Ty utom det att ban måste årligen betala den-
ne ett högt arrende, nödgades han äfven till lägsta pris öf-
verlåta honom den säd och boskap , som ban i lyckliga år kun-
nat få öfver behofvet; men vanligen var afkastningen af den
illa brakade jorden knappt tillräcklig till bondens och bans
familjs eget underhåll. Åkerbruket nedsjönk djupt under hvad
det hade varit under medeltiden, befolkningen förminskades
och landet uppfylldes med nedlagda gårdar.” É
”För att göra bondens slafviska afhängighet af herreman-
nen fullkomlig, tillkom under: denna tid på några orter en ny
adlig rättighet, nämligen Birkerätten, som bestod deri, att
herroufisen! kunde: genom birkedomare och birkeskrifvare,
hvilka han sjelf bade tillsatt, låta anklaga och döma de hön-
der, som - bodde i birket.. Sjelfva rättigheten är väl äldre, men
blef icke synnerligen begagnad; så länge adelns egendomar
voro små och spridda. T Christian I:s privilegier för Jutland
(1466) finnes det” första, någorlunda säkra spåret till adliga
birker > och kan första upplickatt till adelns birkerätt under
den äldre och mera oroliga tiden sökas i laglös usurpation,
sedermera förnämligast i kungliga gåfvor; försäljning ’af kung-
liga gods, byten m. m. Sedan folkets domaremakt redan Jän-
ge hade varit så betydligt inskränkt derigenom, att de kung-
lige länsmännen utnämnde sina fogdar till domare på ale
tingen, var det ingenting underligt deruti, att adelsmannen
utöfvade denna samma rättighet på sina egna landgods; men
följderna häraf voro” högst förderfliga för rättsskipning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
