Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [25] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
B:o. ”Interesset hos lärjungarne” underhålles. På trenne
sätt: genom ”sjelfstudium, då lärjungen får reda sig sjelf så
långt ban kan, men aldrig sakvar hjelp af läraren, i fall den
behöfves; genom de tätare flyttningarna, hbvilka väcka täflan
och hopp att flytta allt efter snabbare framsteg; samt genom
kursindelning af läroämnet. :
Z:o. ”Interesset hos lärarne” är så stort, att dö ”finna
det särdeles angenämt och mera liknande en rekreation än en
tröttande sysselsättning att infinna sig i skolan”, samt att de
”ofta infunnit sig sjelfmant i skolan, utan att der hafva fun-
etion, endast för alt få vistas inom det trefliga och af Iif
hvimlande skolrummet.” ;
8:o.. Disciplinen är lika med nya Elementarskolans i
Stockholm. - Deröfver meddelas följande statistiska uppgift: 4
har erhållit kroppslig aga, 3 blifvit nedflyttade i strykklassen,
6 varnade för strykklassen. Anmärkningar: för oanständighet
1, för osanning 1, för olydnad 8, för lättja $, för ouppmärk-
samhet 3, för oordentlighet 22, för åverkan på saker 10,
för ofog mot person 47, för oskick 155, tillsammans om-
kring 200. S
TS nmå ordning, som de särskilda rubrikerna följa på
hvarandra, skola de fästa vår uppmärksamhet. Vid tredje
punkten må anmärkas, att det är nog tidigt att tala om det
förtroende, en skola vunnit, som fortvarat blott 26 veckor. —
Förundransvärdt är, huru en eforus kunnat falla på det besyn-
nerliga påståendet, att ”besök icke kunna ega rum i gamla
skolan”, då, så vidt vi hafve oss bekant, gamla skolans lärare
icke mindre, än den nya, finna sådana besök högeligen önskvär=
da och uppmuntrande för undervisningen. — Icke mindre un-
derlig synes under fjerde punkten den reflexionen, att ”hvad
inlärandet af nya främmande språk angår, så anstränga de icke
i form af explikation tankeförmågan det riogaste; det är en–
dast genom det grammatikaliska, och särskildt syntaxen, som
sådant kan ega rum. Derföre har jag hos lärarne anbefallt,
att i början göra explikation till bufvudsak och endast dermed
förbinda formläran, samt först under ett sednare stadium an-
vända syntaxen.” Biskopen synes härvid mera tänkt på egen
lätthet att explicera än på lärjungars, hvilka första året läsa
nya främmande språk och derföre vid explikation på egen
band måste stöta på betydliga svårigheter. En annan förvänd-
het är, att anbefalla formlärans Shiljiode från syntaxen. Man
har länge nog begått det felet i latin och grekiska. I latinet
kunde det likväl hafva något skäl för sig, så länge man gjor-
de början med detta språk, och i och med detsamma inlärde
de grammatikaliska termerna, och emedan både formläran och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
