Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [28] Granskning af Regeringens Representationsförslag, Vesterås 1848 (Fortsättning och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d470
sträfvade åt samma mål. Men byråkrati och demokrati vore
dödliga fiender; "den -ena kunde ej ega bestånd och frodas,
utan att den andra ginge under. Så vore ej förbållandet med
demokrati -och konungamakt eller aristokrati. Dock, äfven
med ett representationssätt sådant som det föreslagna, anser
förf. en andra kammare vara vödig för att förebygga förha-
stade beslut; men den öfre kammaren borde ej väljas annor-
lunda, än genom. den nedre, blott med den skillnad, att den
nedre utsåges för hvarje riksdag och den öfre för minst tre
sådana. Afven en högre ålder, t. ex. 50 år, kunde föreskrvif-
vas för valbarhet till denna kammare.
Vi hafva nu lemnat en sammandragen framställning af
förf:s förslag jemte de hufvudsakligaste grunderna derför. Att
förslaget, såsom förf. antyder, utgår från åsigten att man bör
befordra demokratiens fria utveckling medgifves visserligen,
men ref. hefarar, att förf. uppfattat begreppet demokrati i en
allt för inskränkt bemärkelse. Förf. säger visserligen, att po-
litiska rättigheter böra tilldelas hvarje myndig svensk man,
som är i fullt åtnjutande af medborgerliga rättigheter och
skattar till staten; men i den mening. uttrycket skatta til staten
i allmänhet tages; skulle således en ganska betydlig delaf med-
borgare vara från valrätten uteslutna, och hvad förf: bärmed
-åsyftat kan icke vara tvifvelaktigt, då man sammanställer detta
uttryck med en föregående uppgift af förf. alt omkring 344,000
personer änou ej äro i fullt åtnjutande af medborgerliga rät-
tigheter, hvarföre man, såsom förf. antager, rimligtvis ej kan.
inrymma dem politiska. Det är således ingenting mindre, än
frågan om arbetsklassens rättighet att deltaga i fäderneslan-
-dets angelägenbeter, som endast så der i förbigående beröres,
ehuru denna fråga är, eller åtminstone för hvarje dag, som
representationsreformen uppskjutes, blifver af sådan vigt, att
den på ett eller: annat sätt måste lösas. Men äfven de; som
varmast nitälska för den stora Kelarprer, synes icke vilja före-
-ställa sig möjligheten häraf, ja! mången till och med förvexlar
begreppen demokrati och bondestånd så, som skulle den förra
fullständigt omfattas utaf och inbegripas uti det senare. Vi
hade derföre önskat att förf. betraktat äfven denna del af den
stora representationsfrågan, och vi se ej några goda följder af
den likgiltighet och skygghet, som i allmänhet derföre uppen-
bara sig; och detta med så mycket större skäl, som det nämn-
-da riksståndet, hvilket, bland de nu politiskt berättigade, fram-
står såsom den egentliga kämpen för representationssättets
grundande på demokratisk bas, icke ens tyckes ana att utom
eller nedanom detsamma finnes en betydlig klass medborgare,
som i bildning ock, vi böre icke tvifla derpå, äfven i foster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
