Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En blick på de rörelser i det gamla Rom, hvilka föranleddes så väl af andra åtgärder till förbättrande af det lägre folkets ställning, som isynnerhet af de åtskilliga åkerlagsförslagen, med särskildt afseende på bröderne Gracchus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
ste tillgripas, och om-de, patricierne, dervid kunde spela de
ädelmodigas rol, som förekommo folkets anspråk och de oro-
lige tribunernes förslager, så var det så mycket bättre. Med
åkeratdelning — en sak; de aldrig kunde tänka på utan veder-
vilja och motsträfvighet — ville de nu ej reda sig, kunde ej
heller denna gång finna det ändamålsenligt, då en åkerutdel-
ning ej kunne bära: frukt så fort, som behofvet det kräfde.
Sold var således det naturligaste och säkraste medlet att reda
gig ur stundens förlägenbet, Sold kunde beviljas endast tills
vidare; skattkammaren” betalade solden, och, om också de”ri-
kare och förnämare gjorde början med skattens erläg SSA till
kammaren "och föregingo med uppmuntrande exempel, så var
det dock i längd folket, som" bildade skattkammaren, derest
ej lyckliga krig och rika byten fyllde den. Genom solden
kom ock soldaten i ett mera omedelbart beroende af senaten
och adeln. ;
Också voro tribuoverne, som sågo längre än menigheten;
missnöjde med denna senatens frikostighet, och deras klagan,
sådan Livius framställer den, ganska grundad:= ”Hvarifrån”,
frågade de; ”skulle dessa penningar anskaffas, om icke genom
en beskattning på folket? Det var således på andras: bekost-
nad, som: de (patricierne) visat sig frikostige.”
I grunden kan man, utan all bårdragen slutledning; på-
stå, att bevillning af sold härstädes trädde i stället för
utdelning af den allmänna åkern.
Men dermed hade ock republiken, för så vidt ifrågava-
rande sak kunde gälla och verka, frånträdt grundsatsen om
den frie, sjelfegande ländtmannens och krigarens identitet: en
grundsats, som grundlagt Roms storhet, så vida en nation
kan kallas stor, der allas lika rätt inför lag väl formelt er-
kändes men aldrig blef ERNER Baa och der folkrätten ej
begreps: och helighölls. = i
Någon tid derefter tilldrog sig en händelse, som hade sin
Stend i det lägre folkets förlägenhet och armod, och gick ut
på förbättrande af dess ställning. Men vi vilje först gå något
längre tillbaka.
Det fanns. en: period af inre lugn och trefnadi Rom, der
under dock folkets lycka var för framtiden snarare på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
