Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En blick på de rörelser i det gamla Rom, hvilka föranleddes så väl af andra åtgärder till förbättrande af det lägre folkets ställning, som isynnerhet af de åtskilliga åkerlagsförslagen, med särskildt afseende på bröderne Gracchus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
-skenfagert sätt än i verkligheten grundlagd och betryggad.
Denna period infaller straxt efter decemviratet "och räckte
flera årtionden; åtminstone hade nationens välstånd betydligt
stigit. Men detta goda var öfvergående; frön till ojemlikhet
och tvedrägt funnos till. Under det patriciernas förmögenhet
synnerligen ökades, erhöllo väl också plebejerna åkerlotter,
af hvilka visserligen många familjer kommo 1 delaktighet, men
Iotterna voro för små. Krigsutskylder och byten af besegrade
folk riktade vissa personer, ej hela menigbeten, och solden,
som efter tiondens införande visserligen för ögonblicket var en
välgerning, kunde, såsom vi förut antydt, ej anses såsom till-
räcklig ersättning för egendomens otillräcklighet. En lycklig
omständighet under samma period var ock sällsyntheten af
skattutskrifning och dess måttliga belopp, men detta förhål-
lande var dock mera tillfälligt och ej påräkneligt allt fram-
gent. En äfvenledes tillfällig lycka var, att romerska gebitet
ej på ett balft århundrade led af fientliga härjningar. Det
sannolikt stegrade priset å säd och boskap kom egentligen de
rikare till godo; och billigheten i den nu bestämda ränte-
beräkningen kändes visserligen för de torftiga välgörande, men
förslog ej att på längd betrygga de små jordegarne.
Ändtligen inträffade omständigheter, som dels utvecklade
de frön till missförhållande, hvilka redan funnos, dels med-
förde nya och ännu betydligare. Rom intogs och brändes af
Gallerne, Romarne köpte sig med guld fria från undergång.
Härpå följde en nödtvungen och högst betungande utomor-
dentlig skattskrifning. Samtidigt måste byggas i staden och
på landet; nödvändigheten att nästan börja till nyes med allt
medförde en allmän skuldsättning bland de smärre jordegarne.
Det var ej blott för eget omedelbart behof, man nödgades
göra lån: pålagor gjordes tillika så väl till fullbordan af of-
fentliga byggnader, som till ersättning af det guld, som var
lånadt ur templen till stadens friköpande. Härvid är äfven att
märka, att skattskyldigheten icke träffade inkomsterne, utan
den på den skattskyldiges namn uppförda egendomen; och då
denne måste skatta, såsom hade han afkastningen af sin åker JF
fri, och derjemte skulle lefva med de sina, så blef ofta in- FE
genting annat öfrigt, än att, till en del åtminstone, öka
Frey, VIL 206.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
