Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [31] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
ligt förf:s uppgift till hufvudsyfte: ”att utvidga undervisningen
i skolorna derhän, att den ytterligare vägledning uti de äm-
nen, som blifvit i skolan föredragna, hvilken hittills meddelats
de unga studerande under första akademiska halfåret, måtte
bortfalla ifrån universitet; att så väl studentexamen som den
filologiska delen af examen philosophicum måtte upphöra samt
i stället en afgångsexamen vid skolorna ivrättas, svarande mot
de fordringar, som efter en sådan utvidgad undervisningsplan
böra göras på dem, som skola anses mogna att till universi-
tetet dimitteras, hvilken examen komwer att hållas af sko-
lans egne lärare under vederbörlig kontroll.”
Häröfver gör förf. följande väl grundade anmärkning:
”Under det de svenska universiteterna erbjuda sina föreläs-
ningar och den akademiska frihetens behag åt ynglingar, som
ännu knappast hunnit ur barnaåldern, och sålunda visa sig
icke obenägna, att äfven uti sig upptaga elementarskolan,
har det danska universitetet ansett det förenligt med sitt och
vetenskapens interesse, att ännu ytterligare befria ifrån en in-
rättning, som i någon mån kunde draga universitetets verk-
samhet utom dess egentliga sfer. .. .” Likväl vore det få-
kunnigt, att tänka på någon dylik förändring hos oss, så
länge som studentexamen är den enda kontroll öfver elemen-
tarläroverket och, i brist af en för skolan och universitetet
gemensam öfverstyrelse, den i skolväsendet nu rådande anar-
kien får fortfara, hvilken, jemte andra otaliga oordningar,
tillåter universitetet och skolan att efter godtycke göra in-
kräktningar på hvarandras område: ERE =
= De, som önska närmare kännedom om denna vigtiga fråga
i grannriket, hänvisas till den högst interessanta uppsatsen der-
öfver i pedagogisk tidskrift. För att lugna dem, som så
högeligen befara något uppskof med latinläsningen, vill ref.
endast nämna, att, enligt den föreslagna undervisningscykeln;
språken komma att följa på hvarandra sålunda: 4. danska;
2. tyska, 5. fransyska, 4. latin, 3. grekiska, 6. hebreiska.
Härigenom kommer ingen lärjunge att före fyllda tolf år be-
gynna med latinet. Det torde förtjena nämnas, att en af
Europas störste latinare, den så namnkunnige Madvig, del-
tagit i detta beslut.
M 5. Förf. föreslår på ganska goda skäl, att filosofiska
lektionen, hvilken icke kan upptaga en lärares tid och krafter,
måtte, jemte filosofien, omfatta något annat läroämne, helst
modersmålet jemte skyldigheten att granska på detta språk
författade uppsatser. Deremot kan ref. icke anse det hvarken
nödvändigt eller gagneligt, att den filosofiska undervisningen
på gymnasierna skall sättas i strid med kristendomsundervis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
