Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [31] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
ningen. Detta författarens påstående utgår från den förut-
sättningen: ”att filosofien har sitt sanningskriterium i tänkan-
det, theologien deremot sitt i känslan”-samt att tbeologien
skulle strida emot den fria forskningen. Vore nu detta sannt,
då skulle äfven vi tillstyrka filosofiens förvisning ifrån ele-
mentarläroverket; ty ehuru maktpåliggande det filosofiska stu-
diet än må vara, är dock ungdomens religiösa lugn ännu
dyrbarare, och hellre, än att detta må rubbas och tvifvel
väckas, innan ynglingen sjelf kan pröfva allt och behålla det
goda, må det filosofiska läroämnet helt och hållet förflyttas
till universitetet. Men då religionen icke blott berör känslan,
utan omfattar och genomtränger bela menniskans andeliga na-
tur och alla dess förmögenheter, känsla, förstånd och vilja,
och det religiösa vetandet icke mindre än det filosofiska har
dessa: till föremål, tro vi, att förf. misstagit sig i nämnde
förutsättning, och att således en förberedande filosofisk kun-
skap, långt ifrån att råka i strid med det kristliga vetandet
och derpå grundad öfvertygelse, är för detsamma både nödig
och. nyttig. Har läraren i filosofien ett kristligt sinnelag,
hvilket icke må bos honom saknas, så skall nog friden ifråga-
varande läroämnen emellan bevaras. Hänger man åter vid
den lika ofilosofiska som- okristliga fördomen, att kristen-
domen är ”en beqväm tro, som ej genom kamp och sträf-
vande, utan genom viljolöst emottagande hoppas att ernå det
högsta goda”, då är tvedrägten på förhand antagen.
I sitt tillägg föreslår Red. att, så snart skillnaden emel-
lan skola och gymnasium blifvit upphäfven, det förenade läro-
verkets rektor måtte åtaga sig religionsundervisningen, men
derifrån utesluta både dogmatik och kyrkohistoria, och syssel–
sätta sig med den bibliska och rent praktiska kristendomen.
Detta bör så mycket mindre ogillas, som dogmatik och dogm-
historia äro hvarken nödvändiga eller lämpliga läroämnen för
den egentliga ynglingaåldern, och derjemte rektor genom kri–
stendomsundervisningen skulle kunna så inverka på ungdomens:
bjerta och lefverne; att disciplinens handbafvande derigenom
skulle mycket underlättas. Deremot måtte det vara en rent
af. förflugen idée, att ”den kunskap, som är nödvändig till
salighetens vinnande, är så oändligen kort och för öfrigt så-
som sådan ieke hvarken kan eller får vara större för den bil-
dade än den obildade; och att detta är det enda läroämne,
utaf hvilket alla utan undantag måste hafva lika mycken känne-
dom.” Beböfver då Red. af pedagogisk tidskrift erinras der=-
om, att om icke den religiösa bildningen går i jemnbredd med
den vetenskapliga, skall det religiösa interesset förqväfvas af
det vetenskapliga, och att derföre den obildade behöfver en.
både djupare och vidsträcktare kristendom än den obildade?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
