Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [32] Nya Teckningar ur Hvardagslifvet. Åttonde Delen. Syskonlif, af Fredrika Bremer; [33] Jungfrutornet, Sjöroman af Emilie Carlén (Nya Sv. Pärnassen, VIII, 1848)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Göthildas historia, hvaronder denna eljest. älskvärda flicka ägna.
ej rätt haft Utd alt. växa 1 sig. :
En recensent bar för 088 fäst sie vid de fråmlids idéer,
hvarmed f författarinnan i detta arbete. ötve traskar läsaren, och
undrar om, de voro. hennes egna, ellé n dast en freminiseens.
- Sue, samt buruvida bon egentligen bekä er kommunis-
mens Järor. Den sista frågan vilja Vi besvara med följande,
något pathetliska tirad (Andra. delen "sid, 145): 23 ”Älskade lär
sär! Den vind som smeker din panna; eller som susar. vid.
ditt. fönster, den är ju barn af samma stora vind, som kring-
brusar Jordklotet,’ som far öfver alla jordens länder. Du hör.
dess röst, en röst ur Universum.” (7)
Så är det ock med antdans vind, och mer än någonsin
i våra dagar, då ångan gjört. förbund med andan, och löst
dess Fänddå vingar till en allt. friare flygt genom verlden.
Och hör du det <j, "Kär den talar från kust till kust), från
lånd till land, från stad till stad? hör du ej känsla väckas
af känsla, Tanke svara på tanke, ton dallra vid ton, och de
små öarna gifva genljud af de stora verldsdelarnes accorder?
Hör du ej sfererna brusa i! allt renare harmonier, allt evin-
nerligare melodier , allt starkare, Högre? Hör du det ej, då
beklagar jag dig.” Ty ditt öra är ej rent, och du umbär e en
stor, njutning.” 5
”Men .du gör det, "och helt visst, du gör det, — då
måste . du äfven böra, i denna tid, en viss melodi, en viss
sång, som genomgår all annan, och i hvilken folken, de fjer-
ran skilda folken, harmoniskt ljunga.: tillsammans.”
= "Det är sången om föreding om. förbrödring på jorden,
om ett "stort syskonlif, i hvilket aa ’menniskor erkänna hvar-
andra, såsom barn af samma fader, födda alt med hvarandra
dela samma arf af godt och glädje.”
Det är kommunismen, väl icke Fourier’s, Pioudbon’s eller
Blanqui’s, men dock en kommunism i dess allmännaste grund-
drag. Vi veta rält väl, att författarinnan ej vill se den till-
lämpad ; alla dess konseqvenser, och svårligen skall hon ’el-
ler någon af den närvarande generationen upplefva dess seger
i dess ”belhet. På den förra frågan recensenten framstållt, tro
vi oss sjelfva kunna svara, att få är mer än reminiscenser,
som författarinnan framställer i sitt kapitel, kalladt ”Strögods.”
Det är sannt, alt bon uttalar pringiperna blott i deras sed-
liga allmännelighet, låter deras antagande hero på den en-
skilda. mennisko kärleken, och visar oss deras konseqvenser.
endast i någonling liknande. de så kallade ”dissolving Views,
utan. alt åta oss. steg för steg följa deras konkreta. tillämp-
ning i hvarje enskildt. fall,. och .derigenom häfda deras prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
