Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [32] Nya Teckningar ur Hvardagslifvet. Åttonde Delen. Syskonlif, af Fredrika Bremer; [33] Jungfrutornet, Sjöroman af Emilie Carlén (Nya Sv. Pärnassen, VIII, 1848)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4539
tiska. tillämplighet, utah att-för oss åskådliggöra den mecha-
nism , hvars uppfinnande ännu ej lyckats och sannolikt ej snart
skall lyckas sambällets -reformatörer: hennes organisätionsplan,
liksom hela hennes bok;är en bymwmn: > Men ialla fall: visar
det sig tydligt, att författafignan är genomträngd af öfver-
tygelsen: om> nödvändigheten: att: något: blir sgjordt för sam-
hällets vanlottade klasser; ’ochatt hon länge och ifrigt sys-
selsatt sig med dessa ämnen. vAnmärkningsvärd vär också den
omständighet, att författarinnan: vänder "sina blickar så -ifrigt
not. vestern. : Den goda tonen i Europa bar nog länge ansett
det republikanska Nordamerika: för råhetens, brutalitetens och
den: Krassai csjelfviskbetens=fädernesland. "Det vore "kanske tid
för «det förnäma” Europa att: efterse’, "hvad dessa : föraktade
Yankees: uträttat för humanitet; för vetenskap, ja till" och
musd ART. skön: konst.- Mödansskule-ej vara alldeles förlorad.
so oQVinnans: emancipation är, såsom hvar man vet, ett af
fdefabbamerinsr älsklingsthemer:;’ Hittills har det: ’egentligen
handlat -omvatt-bereda henne en sjelfständig: ’verksamhetssfer i
det yttre’lifvet, .d. vs: möjligheten: af-ett ekonomiskt obe-
roende: Här bin förf.: eft<steg längre och vindicerar henne
den bildåde "konstens utöfning. = Derom är ingenting>att-säga.
Väl. är” det "sannt,. att /qvinnans -eburu hon: länge och - ved
framgång bearbetat den sköna litteraturens fält; hittils icke
visat. sig ega någon särdeles. skaparkraft inom kostens ej en
gång i ons lnts men" vi secingenting orimligt déri; att: en
allvarligare uppfostran skulle kunna lyfta: hönngn till mäster-
skap äfven: inom dessa områden: :Hanske skall den sköna
konsten alltmer: öfvergå- i>qvinnans händer; sedanovetenska-
pens och samhällslifvets stora: och vigtiga’ problemer: alltmera
uteslutande "tyckes taga" de: månliga skapaciteterna-i anspråk.
En «annan: "sida af den qvinliga ’emancipationen framställes i
Hedvigs; till: någon del si Karins: person. Hedvig-’egev i”sin
alltuppoffrande ömhat sjör dia källan: till sitt-stora arordliska
välde! öfver: salla; : Så måste det varacinom hvarje huslig” eir-
kel: Hedvigs -försakande af husimoderligbeten"’i egentlig me-
ning sär -hennés fria val, men äfven detta tillåter "henne att
vara busmoder i den vacksaste mening. En sak bos Hedvig
förefaller. oss. emellertid litet: besyvnerlig.”> Hobechar lofvåt sin
far att aldrig gifta sig: med någon annan än en förmögen man
— är "det "meningen att hon genom. sin mans rikedom skulle
bli i stånd att hjelpa sina RER syskon? —:, och hon tyckes
på. allvar. vilja pästå, salt den: vetenskapsman; som/skall: kunna
uträtta något här i verlden,” gerna "hör vara: ungkarl: Det: är
sännt, att nöd och busliga bekymmer i alltför hög. grad gerna
klippa: snillets- och. talangens vingar. Men för- ingen: del får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
