Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
i det följande af denna uppsats hafva att sysselsätta oss. Det
är tydligt, att vi med detsamma kommit till det mesta ifrån
det politiska gebitet in på det sociala.
Att på en gång nedsätta adeln ifrån dess höjd till jem-
likhet med de öfriga stånden, hade varit stridande både mot
sakernas vanliga gång och den tidens, ännu i allmänhet så
föga utbildade, politiska åsigter. Och föröfrigt var ståndets
rikedom och betydenhet ännu alltför stor, att ett försök åt
g kunnat vågas.
Fredrik HI gjorde likväl för ändamålet allt, hvad han lämp-
ligen kunde, och det var ej hans fel, att de nästföljande ko-
nungarne ej fortsatte på den väg, han så lyckligt hade börjat.
I de privilegier han, den 24 Juni 1661, utfärdade, erhöll
väl adeln sig tillförsäkrad en stor del af sina gamla företrädes-
detta håll hade utan fara af någon konun
rättigheter, såsom birkerätt, hals och hand öfver sina bön-
der, jus patronatus, förstrandsrätt?) och jagträtt, äfvensom
att inga adelsmän kunde fängslas, utom i lifs- och äresaker,
för hvilka de dessutom skulle dragas till rätta endast inför
landets högsta domstol, men allt detta meddelades nu blott
”af kunglig nåd och mildbet” och kunde i en framtid ej vi-
dare försvaras med ett hårdnackadt hänvisande till egenmäk-
tigt uppställda lagar och handfästningar. Och med alla öfriga
rättigheter, hvilka ståndet fick behålla, blef förhållandet ena-
handa: skattefrihet beviljades, såvida konungahuset och under-
såtarnes välfärd sådant medgaf; befrielse från rusttjenst lem-
nades blott för en bestämd tid af 10 år; adelns bönder un-
dantogos från utskrifoing till krigstjenst, men med undantag
för tillfällen af trängande behof; och tillträde till beneficier
och äreposter lofvades blott under vilkor af personernas dug-
lighet. Det vigtigaste bruk, Fredrik III i afseende på adeln
3 gjorde af sin makt, var, att han tvingade densamma till er-
| gande af skatter i likhet med de öfriga stånden, ett till den
n oerhördt steg, äfvensom att han diog från detta stånd
+) Strandegarens rättighet till landdrifvet skepp och gods, i hän-=
delse inom föreskrifven tid rätt egare ej hade anmält sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
