Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
de dittills så vinstgifvande länen och öfverlät dem till kung-
liga amtmän, åt hvilka derjemte öfverlemnades att ombesörja
politiväsendet och det vigtigaste af de öfriga bestyr, som
förut varit anförtrodda länsmännen. Att adeln härigenom till-
skyndades en högst betydlig förlust, visar sig deraf, att efter
denna anordning kronans inkomster af länen blefvo ej mindre
än nära femdubblade.
Hade efterträdaren handlat i samma anda, skulle det utan
tvifvel ej behöfts särdeles lång tid, ionan en billig jemlikhet
i bördor och rättigheter, de olika stånden emellan, hade till
det allmännas båtnad varit införd, men Christian VYV, glöm-
mande, att ursprunget till det absoluta välde, han erhållit ;
arf från sin fader, endast vore att söka i de ofrälse ståndens
rättmätiga harm mot sina förtryckare och deras förhoppning,
att i konungen finna en opartisk beskyddare af allas rätt,
hyllade likväl helt andra åsigter, gynnsamma för reaktionen.
”Knappt”, säger författaren, ”hade Christian V sutit på thbronen
ett par månader, förrän skattefrihet åter blef tilldelad säte-
riernas hufvudgårdar; året derpå (4571) infördes en ny adel,
hvilken erhöll ännu större privilegier än den gamla. Den
kungliga resolutionen, hvarigenom skattefrihet beviljades sä-
teriernas hufvudgårdar, omtalar väl icke, att denua rättighet
skulle gälla endast för adliga och privilegierade säteriegare,
men den kom dock desse nästan uteslutande till godo; ty de
aldraflesta sätesgårdar egdes ännu den tiden af adlige, och
borgareståndet erhöll först genom förordningen af d. 28 Juli
4682, hvilken bekräftades i Christian V:s danska lag, ut-
trycklig rätt att köpa och besitta sådana gods. Tre år efter
denna resolution måste väl adeln ånyo åtaga sig rusttjenst
(1673); men denna upphäfdes åter 1679, och, äfven om den
hade fortfarit, skulle den bafva varit ett ringa vederlag för
nyssnämnda stora privilegium.” Den egentliga grunden till
införandet af en högre adel, kallad grefvar och baroner, var =
tvifvelsutan begäret att efterhärma Ludvig XIV:s lysande hof, = -
hvilken konung vid denna tid angaf tonen i Europa, och hvil- S
kens exempel Christian V, såväl bäri som i mycket annat,
följde, men härtill kom också bemödandet att befästa dep
nya konungamakten genom att förbinda med hofvet de rikaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
