Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
alt undslippa krigstjensten; den fattige, som intet kunde gifva,
eller den, som vid något tillfälle hade ådragit sig herreman-
nens eller förvaltarens vrede, måste bära musköten. Oaktadt
allt detta, voro dock stora fördelar vunne för bondeståndet
genom förordningen af den 21 Febr. 1702: träldomsmärket
häftade nu icke längre vid bonden ända från födseln, och
han betraktades icke längre för en helt och hållet annat slags
menniska, än de öfrige medborgarne; han kunde icke, såsom
förut, tvingas till emottagande af en öde gård och till en dermed
förenad säker undergång, och icke beller kunde han godtyck-
ligt skiljas från den gård, han engång innebade. Ändtligen
egde herremannen blott rättighet att qvarhålla dem vid god-
set, som voro inrullerade; alla de öfriga kunde ban, enligt
lagen, icke vägra resepass. Men berremännens makt fick 25
år sednare en utomordentlig utvidgning genom förordningen
af d. 8 Febr. 1724, som bestämde, att alle unge män, från
414 till 55 års ålder, skulle införas i en reservrulla och qvar-
blifva på det gods eller i det legd, hvarunder de hörde, till
dess de antingen bade uttjenat sina 6 år, eller uppnått 35:te
året. Följderna af stavnsbaandet, såsom man kallade detta
nya tvång, bvilket nu trädde i stället för vornedskapet; voro
så mycket sorgligare, som det icke blef inskränkt endast till
de öar, der vornedskapet hade herrskat, utan utsträckt öfver
hela Danmark, med undantag af Bornholm.” Om på sådant
sätt Fredrik IV tycktes benägen att motarbeta sina egna en
gång uttalade afsigter, rörande bondeståndets försättande i en
verklig frihet, var detta dock ingalunda händelsen vid frågan
om de berömliga åtgärder, som af honom vidtogos för be-
fordrandet af folkets upplysning, hvilken, såsom man lätt
kan förstå, före hans tid var på det högsta försummad.
Den hade blifvit. ombesörjd nästan endast genom några usla,
ambulatoriska lärare, som blott under sommartiden vandrat
omkring landet från den ena byn till den andra och, då inga
skolbus funnos att tillgå, måste för undervisningen begagna
sig af ett slags skjul, med tak af sammanflätadt löf. Fredrik IV
gjorde för det lägre skolväsendet mycket. Han lät på ryttare-
godsen uppföra ej mindre än 240 grundmurade skolbyggnader,
försåg lärarne med ständiga löner samt utfärdade en bestämd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
