Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - — b — En kort öfversigt af de olika ståndens uppkomst och utveckling i grannriket Danmark (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
föreskrift, angående sättet för undervisningens meddelande: och
härigenom förvärfvade sig denna konung rättmätiga och säkra
anspråk på äfven en sen efterverlds tacksamhet och högaktning.
"Början af Christan VLEs regering (1750-—1746) ingaf
vännerna till det: ännu blott till bälften befriade bondeståndet
de gladaste förboppningar, hvilka mot förmodan dock snart
visade sig varit de mest bedrägliga. Denne konung hade knappt
regerat ett par veckors tid, förrän han lät en förordning utgå
(d. 50 Oktober 4730), hvarigenom den olyekliga landvörns-
inrällningen upphäfdes, af det uppgifna skälet, ”att erfaren-
heten nogsamt hade visat, det åtskilliga missbruk dervid hade
insmugit’ sig, bvarigenom inrättningen blifvit för landet i all-
. möänbet -och det unga manskapet isynnerhet till en stor och
nästan odräglig börda.” ”Hela landet genljöd ou af bonde-
ståndets jubel och konungens lof, och glädjen steg, då han,
den 3 Jan. 1751, förkunnade allmän ”tillgift för alla dem,
som rymt: ur landvärnet eller flytt från godsen af fruktan att
blifva utskrifne till soldater, hvartill bifogades den tillåtelsen,
att en hvar kunde nedsätta sig bhvarhelst han ville; på lan-
det eller i städerna. Men denna glädje varade icke länge;
ty två månader derefter (den 3 Mars 1731) utkom er ny
förordning, hvari det förklaras, ”att de unge bondkarlarne
förmedelst landvärnets upphäfvande icke måtte fatta den tan-
ken, det de voro satte i en sådan frihet, att de kunde upp-
säga sin tjenst och flytta från ett gods till ett annat eller
nedsätta sig i städerna, ja! till och med resa alldeles ur lan-
det, hvarigenom bondegendomen skulle blifva alldeles öde.”
För att förebygga sådant, befallde konungen, att ingen af
bondeståndet finge utan särskild kunglig befallning öfvergifva
landet, vid straff, att såsom fridlös anses; vidare att en
hvar bonde, som utan godsegarens tillstånd och skriftliga be-
vis lemnade det gods, der han hade sitt hemvist, skulle för-
följas och eftersättas såsom rymmare; ändtligen tilläts det
godsegarne, att låta till krigstjenst inskrifva hvar och en bond-
karl, som de, sedan han i 8 år tjent såsom dräng på god-
set, icke funno duglig att emottaga och förestå etl jordbruk:
HKarlens oduglighet borde likväl inför vederbörlig embetsmyndig-
» het styrkas. Den naturliga följder af denna, likaså hårda som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
